Jord- och skogsbruksministeriet, Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet:
Medvetenheten om klimatförändringens risker ska förbättras

En färsk halvtidsutvärdering visar att kännedomen om de väder- och klimatrisker som klimatförändringen skapar måste förbättras ytterligare. Inom olika förvaltningsområden och även i enskilda organisationer finns skillnader i hur bra man känner till riskerna och metoderna för att hantera riskerna. Inom den privata sektorn är kunskapen rentav dålig.

Utöver informationsförmedlingen ska också ansvarsfördelningen, samordningen och styrmetoderna utvecklas. Man ska också satsa mera på utveckling av verktyg som hjälper att hantera väder- och klimatrisker.

Detta framgår av en nyutgiven rapport som utvärderar genomförandet av den nationella planen för anpassning till klimatförändringen 2022 samt behoven att utveckla genomförandet av planen. Finlands miljöcentrals och Naturresursinstitutets halvtidsutvärdering bygger på dokumentmaterial, myndigheternas självvärdering och en extern utvärdering som innehåller resultaten från fem regionala workshoppar och en bred landsomfattande enkät.

Hanteringen av väder- och klimatrisker bristande

Hanteringen av klimatförändringens risker är delvis bristande trots ökad produktion av information och bättre medvetenhet om riskerna i synnerhet bland aktörerna inom den offentliga förvaltningen. Genom att i högre grad satsa på att planera och genomföra anpassningsåtgärder kan klimatförändringens negativa konsekvenser begränsas effektivare än i dagens läge.

”Det är viktigt att utvärderingens resultat tillvaratas inom så många sektorer som möjligt för att samhällets klimatsäkerhet ska stärkas”, säger Saara Lilja-Rothsten som arbetar som konsultativ tjänsteman på jord- och skogsbruksministeriet och som också är ordförande för anpassningsplanens uppföljande grupp. Hon understryker att man måste stärka anpassningsförmågan för att i synnerhet kunna hantera klimatförändringens ekonomiska risker. 

”Anpassningsplanen och samarbetet mellan myndigheterna, forskningen och de övriga aktörerna har redan höjt medvetenheten om riskerna. I fjol beaktades väder- och klimatriskerna också för första gången i den nationella riskbedömningen”, säger Lilja-Rothsten. Detta räcker dock inte. Att stärka samarbetet, skapa partnerskap och ta fram klimatsäkra lösningar är viktiga mål som också kan bidra till export av vår kompetens samt till att lösa de globala utmaningar som gäller matsäkerhet, rent vatten och hållbar användning av naturresurser.

Tydligare ansvarsfördelning och bättre samordning

Medvetenheten om klimatförändringens risker ska ökas särskilt inom de sektorer som hittills upplevt den växlande väderlekens påverkan obetydlig. Därför ska den offentliga förvaltningen vidareutveckla kompetensen kring klimatsäkerheten och systematiskt och tydligt sprida information med beaktande av de olika sektorernas och målgruppernas olika situationer. Utöver en sektorspecifik styrning behövs det verktyg och vägledning som ger särskilt de regionala och lokala aktörerna möjlighet att självmant förbättra anpassningsförmågan. 

Även ansvarsområdena och samordningen ska göras klarare och utvecklas. Inom flera sektorer råder det enligt utvärderingen osäkerhet om vem som svarar för  riskhanteringen och anpassningen, i synnerhet när det gäller aktörer utanför förvaltningen. Behovet av klarare roller och ansvarsområden rörde i synnerhet förvaltnings- och sektorsövergripande frågor.

”Man ska beakta förmågan att hantera risker inom alla sektorer när man utvecklar styrmetoder”, säger forskarna Kirsi Mäkinen på Finlands miljöcentral och Jaana Sorvali på Naturresursinstitutet som tagit fram rapporten.  Aktörerna på olika nivåer i samhället behöver praktisk information och verktyg som bidrar till anpassningen, såsom  system för larm om framförhållning, riskbedömningar, kostnadsförslag, scenarier och lägesbilder av klimatförändringens effekter. Ett bra exempel på konkreta verktyg är de översvämningskartor som kommunerna redan använder bland annat i planeringen av markanvändningen och räddningsverksamheten.

Utvärderingen visar också att det är svårt att få en helt klar uppfattning om skillnaden och kopplingen när det handlar om att motarbeta och anpassa sig till klimatförändringen. Båda frågorna är brådskande. Anpassningsberedskapen för förändringar kan också uppmuntra aktörer till att effektivisera åtgärder som tacklar klimatförändringen. Målet ska vara klimatsäkerhet som fokuserar på att utveckla och införa nya sätt och verktyg som siktar såväl till en effektivare uppbromsning av klimatförändringen som bättre hantering av väder- och klimatrisker.

Halvtidsutvärderingen gavs ut på jord- och skogsbruksministeriets presskonferens där klimatförändringens effekter och anpassningen till förändringarna diskuterades med tanke på bland annat riskhanteringen, finansieringen, näringslivet, den regionala och kommunala sektorn, klimatforskningen och den övergripande säkerheten. 

Program 3.4.2019 (på finska)
Streamingslänk/inspelning av presentationerna (på finska)
Halvtidsutvärdering av den nationella planen för anpassning till klimatförändringen 2022 (på finska)
(Jord- och skogsbruksministeriets publikationsserie 2019:11)

Mer information:

Saara Lilja-Rothsten, ordförande, den uppföljande gruppen för den nationella planen för anpassning till klimatförändringen, tfn 029 516 2060, fornamn.efternamn@mmm.fi
Hilppa Gregow, enhetschef, forskning av klimatförändringens effekter, Meteorologiska institutet, tfn 029 539 3510, fornamn.efternamn@fmi.fi

Medverkande forskare:
Mikael Hildén, direktör, det strategiska programmet för klimatförändringen, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1173, fornamn.efternamn@ymparisto.fi 
Kirsi Mäkinen, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1445, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Jaana Sorvali, forskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 4910, fornamn.efternamn@luke.fi

Läs också ministeriets pressmeddelanden:
27.3.2019 Beredskapen för skogsbränder effektiviseras
21.3.2019 Genomförandet av den nationella planen för anpassning till klimatförändringen tilldelades priset Timanttiteko 2018
20.12.2018 Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt områdena med betydande översvämningsrisk 2018 - 2024