Bloggar

1,4 euro per dag för säker hållbart producerad mat

Minna-Mari Kaila Publiceringsdatum 23.3.2018 14.41 Blogg JSM

Jordbruket och i synnerhet jordbruksstöden väcker diskussion. Och det är bra. Det är en viktig sak, det är inte alltid så enkelt att förstå stödpolitikens slingrande turer. Vi använder stora summor gemensamma skattepengar för att stödja jordbruket och landsbygden. Därför ska vi diskutera hur vi använder pengarna.

Snabba skarpa reaktioner och överdrivna påståenden är vanliga särskilt i webbdiskussioner och grundläggande fakta glöms ofta bort. Ett påstående som bygger på starka fakta: det som jordbrukarna producerar behöver vi alla flera gånger om dagen. Låt oss tänka på till exempel spelindustrin som är en fin ny bransch. Den hämtar mycket pengar till Finland, men av nedladdningarna och omsättningen blir det inte en god och mättande måltid.

Jordbruk innebär produktion av matråvaror där solenergi, vatten och näringar omvandlas till vår energikälla, det vill säga livsmedel.

Arbetet med att utveckla nya lösningar för matproduktionen pågår, men största delen av matråvarorna kommer att växa på åkrar i tiotals år framåt i tiden. Denna produktionsprocess som i sig är enkel, men som är känslig för förändringar i naturförhållandena, fungerar på ett helt annat sätt i Finland än i till exempel Centraleuropa. Trots att vi talar om de sydligaste delarna av vårt land varar vegetationsperioden bara ca sex månader och skördarna ligger oundvikligen under genomsnittet i EU. Potatis gillar inte frost. Finland ligger långt borta från de stora europeiska marknadsområdena. Långa avstånd, gles bosättning och vintriga förhållanden orsakar många olika extra kostnader. 

Till exempel att producera högkvalitativ finsk mjölk kostar över 70 cent per liter (länk). Finska mjölkproducenter får i dag ca 40 cent per liter, vilket är bara lite över hälften av produktionskostnaderna. Utan stödinstrument kommer den inhemska produktionen att minska avsevärt och övergå till en mer industriell produktion som sker på några få orter.

Trots kostnadsproblemen är det värt att producera mat i Finland.

Våra rena och rika vattenresurser och den rena luften och jorden är en tillgång som ger en väldigt stor konkurrensfördel. Den konkurrensen handlar om en högkvalitativ och hållbar livsmedelsproduktion.

Finska livsmedel är bevisligen de renaste och säkraste i Europa (https://www.luke.fi/ruokafakta/).  Det är bland annat därför som finska konsumenter vill köpa närproducerad mat. Hur maten produceras spelar verkligen roll.

Stöden och bestämmelserna bidrar till att produktionen överskrider EU:s grundläggande krav när det gäller att ta hänsyn till miljön och djurens välbefinnande. Vi följer upp produktionsförhållandena och leveranskedjan extra noggrant. Spårbarheten av matråvaror är av toppklass i Finland.

I Centraleuropa använder man allmänt antibiotika och ”för säkerhets skull” andra läkemedel för att bekämpa djursjukdomar. I många länder är läkemedelsmängderna per djur många gånger större än till exempel i Finland och Sverige där användningen av läkemedel är noggrant reglerad och bygger på ett verkligt behov av vård. Saken är viktig också därför att superbakterier dödar redan 25 000 människor i Europa varje år. Och problemet håller på att förvärras.

Att kunna bevara en hållbar matproduktion i Finlands förhållanden kräver starka offentliga insatser och olika stödinstrument, samtidigt som de måste ligga i linje med EU:s gemensamma jordbrukspolitik.  

EU-kommissionen kontrollerar kontinuerligt att medlemsländerna motiverar sina stöd och att konkurrensen på EU:s gemensamma marknad fungerar. Jordbrukets stödsystem kompenserar de höga produktionskostnader som särskilt följer av vårt nordliga läge. Stöd betalas enligt odlad åkermark, antalet djur på gården och hur mycket djuren producerar till exempel mjölk. Stöden ersätter också kostnader för frivilliga åtgärder förbättrar miljön eller djurens välbefinnande och som är bredare än grundnivån i författningarna kräver. 

Behovsprövning hör inte till EU:s jordbrukspolitik utan alla miljö- eller välbefinnandeåtgärder som genomförts enligt villkoren eller varje liter mjölk eller varje kg kött eller spannmål är med tanke på stödsystemet lika värdefulla oberoende av genomföraren eller producenten.

I Finland används årligen något under två miljarder euro för jordbruksstöd och landsbygdsutveckling.

Jordbruksstöd som beskrivs ovan upptar 88 procent av summan. Omkring sex procent av stödet går till landsbygdsföretag och olika utvecklingsprojekt. Stöden används för att öka innovationer, bygga snabba bredbandsförbindelser och skapa tjänster och många andra olika verksamheter som gagnar hela landet. Resterande sex procent används för investeringsstöd som förbättrar jordbrukets lönsamhet.

Livsmedel och alkoholfria drycker upptog enligt Statistikcentralen ungefär 11 procent av finländarnas konsumtionsutgifter år 2016.

Boendeutgifterna var den största posten, en ca tredje del, fysisk mobilitet upptog ca 15 procent. För livsmedel använder vi ca åtta euro per person och dag  (länk). Om stödet till jordbruket och landsbygden ses i samma förhållande, är kostnaden för stöden ca 1,4 euro per finländare och dag.  En ganska rimlig försäkringsavgift för ren och säker mat och en livskraftig och välskött landsbygd?  Samtidigt sysselsätter vi ca 340 000 finländare längs hela livsmedelskedjan.

Minna-Mari Kaila, överdirektör, avdelningschef, jord- och skogsbruksministeriet


Mer information om olika stödformer och stödbelopp finns att få på 

http://mmm.fi/sv/eu-och-internationella-fragor/gjp 

http://www.maaseutu.fi/sv/landsbygdsnatverket/landsbygdsutvecklingsprogram/ 

 

Kommentarer
Inga kommentarer ännu. Bli först.
Browse blogs