Beredskapspersonalen blev överraskad av hur snabbt och kraftfullt händelserna utvecklades under undantagsförhållanden

Enligt säkerhetsstrategin för samhället (2017) har jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde huvudansvaret för  strategiska uppgifter som handlar om att trygga livsmedelsförsörjningen, hantera översvämningsrisker och övervaka dammsäkerheten samt att trygga vattentjänsterna.

Att trygga livsmedelsförsörjningen har ett nära samband med dagligvaruförsörjningen som  arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde axlar ansvaret för. Livsmedelssystemets funktion bör ses som en helhet. Därför är det viktigt att förvaltningsområdena, den privata sektorn, den offentliga sektorn och frivilligorganisationerna samarbetar för att trygga samhällets strategiska uppgifter.

En central uppgift inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde under undantagsförhållanden var att trygga verksamhetsbetingelserna för primärproduktionsnäringarna ekonomiskt och med tanke på tillgången på arbetskraft. Att epidemin nådde sin kulmen samtidigt med livsmedelsproduktionens vårsäsong gjorde utmaningen ännu större. Enligt de första prognoserna från mars var det också möjligt att Norra Finland skulle drabbas av rekordstora översvämningar på våren. 

Trots att folk under undantagsförhållanden bland annat bunkrade upp med mat, kunde man dock anpassa livsmedelssystemet till den snabba förändringen. Förvaltningsområdet behövde inte införa tilläggsbefogenheter enligt beredskapslagen, såsom reglering av produktionsinsatser. Visserligen gjordes det flera temporära ändringar i den lagstiftning som tillämpas under normala förhållanden. Bland annat vid fastighetsförrättningar ökades möjligheterna att delta på distans.

När undantagsförhållandena infördes i mars var detta en alldeles ny situation för personalen inom jord- och skogsbruksministeriets beredskapsverksamhet. Vid övningar i beredskapsverksamhet blir situationerna småningom sämre och leder i allmänhet inte till undantagsförhållanden. Därtill sköts beredskapsuppgifterna huvudsakligen som bisyssla. Vardagen har bestått av att skapa, analysera, samordna och dela ut olika lägesbilder samt av att bygga upp beredskap för att kunna följa upp hur den aktuella störningen utvecklades. Under coronapandemin har resurserna för beredskapsverksamheten visserligen stärkts.

Tills vidare är det för tidigt att göra en mer omfattande sammanfattning och dra slutsatser av behoven att utveckla beredskapsverksamheten på basis av  coronapandemin. Man kan dock se att

• samhällets grundläggande funktioner inte längre betraktas som självklara,
• det anses viktigt att livsmedelsförsörjningen och vattentjänsterna är tryggade, 
• det är nödvändigt att utveckla försörjningsberedskapen genom nationella åtgärder och internationellt samarbete. 
• Behovet av att uppdatera beredskapslagstiftningen måste analyseras. Det kanske behövs lagstiftning för att hantera störningar som inträffar i gränsområdet mellan normala förhållanden och undantagsförhållanden? 
• Tröskeln för att återgå till undantagsförhållanden är hög. 

Dagens kriser är sektorsövergripande, svåra att förutse och de utvecklas snabbt. Vi kan uppriktigt konstatera att vår resiliens, det vill säga vår förmåga att kunna fungera i och återhämta oss efter svåra förändringssituationer, har visat sig vara god även i detta sammanhang.

Finland är ett bra land att bo och leva i, även under globala kriser.

Skribenten är chef för jord- och skogsbruksministeriets informations- och forskningssektor samt beredskapschef.