Blogg

Daggmaskar på åkern – markanvändningssektorns klimatåtgärder

Jaana Husu-Kallio Publiceringsdatum 15.6.2020 16.15 Blogg JSM

Daggmaskar som dränerar åkrar, ekonomisk besparing med hjälp av kvävebindande växter, ökad skogstillväxt och plantering eller omställning av åkermark till våtmark. Markanvändningssektorn är ett område som kan ge oss mycket konkreta lösningar. 

Vårt ministerium har fått i uppdrag att genomföra ett omfattande åtgärdspaket för att minska växthusgasutsläppen från jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen samt för att stärka och bevara Finlands kolsänkor och kollager. Målen hänför sig till EU:s klimatmål samt på de internationella klimatmålen och till regeringsprogrammets mål om ett klimatneutralt Finland 2035. Klimatlösningarna inom markanvändningssektorn kommer att ingå i den klimatplan som tas fram före ingången av 2022.

Vi börjar inte från noll. Företagen inom livsmedelssektorn och skogsbruket, aktörerna inom den tredje samt offentliga sektorn har förberett sig på den förändring som samhället och allmänheten förväntar sig av oss. Jag tror starkt på vår yrkesskicklighet, förmåga att lära oss nytt och att samarbeta fördomsfritt. Färdplanerna, strategierna och de banbrytande lösningarna hjälper oss att ställa om våra verksamhetssätt i riktning mot klimatsäkra rutiner, men bara konkreta åtgärder leder till framsteg. Åtgärdspaketet ska bidra till och påskynda denna förändring genom att stärka kunskapsunderlaget och genomföra effektiva klimatåtgärder och försök inom naturresurssektorn. Samtidigt förbättrar vi anpassningen till klimatförändringen inom jord- och skogsbruket.

Nyckelorden för hållbara klimatåtgärder är övergripande hållbarhet och acceptans. Särskilt det här visar kopplingen mellan den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarheten. Vi måste värna om naturens biologiska mångfald, återvinna näringsämnen och hålla vattendragen rena. Det är inte lätt att samordna dessa aspekter. Också i Finland behöver vi mat och träbaserade produkter varje dag, globalt sett är frågan om livsmedelsförsörjningen av en helt annan kaliber.

När vi tänker på den ekonomiska återhämtningen och Finlands framtid är det väsentligt att bygga upp en hållbar tillväxt så att den också är socialt rättvis. Lösningar som är attraktiva på olika håll i Finland kan se olika ut. Varje åker- och skogsskifte är olika, varje markägare har sina egna mål. Naturresurssektorn som ger en möjlighet till omställning från fossila till förnybara råvaror har också en avgörande roll med tanke på den regionala hållbarheten. Beslut om klimatåtgärderna fattas inte bara i städer, utan i hela landet.

Utöver den naturvetenskapliga grunden behöver vi tvärvetenskaplig interaktion och kompetens, internationellt samarbete samt egen långsiktig forskning. När vi satsar stort på forsknings-, utvecklings- och innovationsprogrammet ser vi till att vi kan producera nödvändiga forskningsdata till stöd för sektorn. Aktörerna och beslutsfattarna på fältet ska på ett tillförlitligt sätt kunna bedöma hur åtgärderna påverkar klimatet och hur klimatmålen kan samordnas på alla sätt med tanke på en hållbar användning. Likaså behöver vi information för att vi ska kunna bedöma utsläppen på ett tillförlitligt sätt och vidta politiska åtgärder som styr oss mot samma mål. Vi måste också veta vilka effekter det följer av styrmedlen.

Det viktigaste är att vi så snart som möjligt omsätter forskningsresultaten i praktiken, och därför har vi fokuserat på åtgärderna. I en bördig och levande mark sköter daggmaskarna vattenbalansen och växtförädlingen hjälper att hitta de plantor som lämpar sig för våra förhållanden samt att trygga en god skogstillväxt. Vi behöver inte uppfinna klimatsmarta handlingssätt på nytt. Vi har ju traditionellt insett till exempel vad växtföljd betyder och att vi måste värna om skogens tillväxtförmåga.

Vi har ett mångsidigt och komplicerat åtgärdspaket, såsom lösningarna i anslutning till markanvändningen brukar vara. Alla EU-länder arbetar nu med att ta fram olika projekt och strategier kring klimatet, den biologiska mångfalden eller miljön. Jag vågar ändå misstänka att det inte är lätt att någon annanstans hitta ett lika stort åtgärdspaket som vi har. Vi har nu en möjlighet att verkligen se över gränsen mellan skogen och åkern, gå över den och lära oss nytt tillsammans och med sikte på en gemensam målbild.

Skribenten arbetar som kanslichef vid jord- och skogsbruksministeriet

JSM Jaana Husu-Kallio Poimi uutisnostoksi

Kommentera