En hållbar ekonomisk framtid är landsbygdens framtid

Av Finlands befolkning bor i dag 70 procent i städer och i dess kransområden.  Befolkningsökningen har koncentrerats till stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg och Åbo. Befolkningen åldras snabbt och försörjningskvoten växer. I glesbygden är befolkningen äldst och försörjningskvoten störst . Mot denna bakgrund väcks frågan: är det här ett tecken på att landsbygden håller på att dö ut?

Nej, så är inte fallet. Inte åtminstone om perspektivet är en hållbar ekonomisk framtid som bygger på bioekonomi och cirkulär ekonomi. Ett perspektiv som ligger till grund för ministeriets framtidsöversikt som blev klar på försommaren. Enligt scenarierna i översikten kommer betydelsen av ren, högklassig och trygg mat, rent vatten och användningen av naturresurser att tillta framöver. Samarbetet i den arktiska regionen och de geopolitiska förändringarna ökar de nordiska regionernas betydelse i framtiden.

Platsbaserad politik och utveckling

Regioner är olika, likaså landsbygdsområden. Olika regioner behöver skräddarsydda lösningar som passar det egna verksamhetsområdet. Den gällande lagstiftningen är inte tillräckligt flexibel när det berör sådana lösningar. Lösningen finns i den platsbaserade politiken och utvecklingen som lyfts fram inom landsbygdspolitiken, vilket  innebär att olika regioners resurser och behov identifieras, varpå lösningarna för att till exempel producera tjänster  i glesbygden och i städer kan avvika avsevärt. Olika regioner drar också nytta av den ömsesidiga interaktionen.

Vi måste på ett förnuftigt sätt våga och kunna ta tillvara de möjligheter som finns i de olika regionerna. Det är det enda sättet att i framtiden upprätthålla och utveckla vårt samhälle med tillgängliga naturresurser samt att skapa förutsättningar för ett diversifierat land och för olika livskraftiga regioner och platser. Detta kräver att vi sätter upp tydliga gemensamma mål och arbetar långsiktigt tillsammans för att nå målen. Målen för hållbar utveckling styr vårt arbete inom alla sektorer.

Två populära ord: multilokalitet och digitalisering

Att människor allt mer bor och arbetar på många olika ställen utgör en möjlighet för landsbygden. Det är nämligen inte längre så att människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid på ett och samma ställe. De förändringar som pågår i arbetslivet som bäst stärker detta fenomen, samtidigt som det medför andra stora förändringar. Redan i dag är det möjligt att driva ett globalt företag på landsbygden och köpa en fritidsbostad i staden. I det föränderliga arbetslivet har landsbygdens multikompetenta arbetskraft goda förutsikter, bara det finns förutsättningar att förena företagsamhet och lönearbete, säsongarbete och deltidsarbete.

Digitalisering bidrar till platsoberoende både när det gäller att bo, driva företag och studera. Visserligen har man nytta av digitaliseringen bara i det fallet att det finns en supersnabb, pålitlig och symmetrisk datoruppkoppling. Med andra ord: att internet fungerar! Att bygga fibernät är ett av de viktigaste målen för att stärka landsbygdens livskraft under de närmaste åren. 

****

När vi tänker på framtiden är förändring den enda saken som är säker. När vi utgår från nuläget och det förgångna kan vi uppsaktta alternativa vägar. Men det kommer alltid att finnas överraskningsmoment, såsom till exempel människors föränderliga värderingar och attityder som är svåra att förutspå. Utmaningen blir ännu större när vi beaktar globala förändringsfaktorer. Våra möjligheter att påverka hur starka dessa faktorer är och hur snabbt de sprids är minimala. För att vi bättre ska kunna anpassa oss till framtida förändringar och påverka utvecklingstrenden måste vi åtminstone försöka se in i framtiden. Vår uppgift är att utifrån scenarierna styra förändringen i den bästa möjliga riktningen genom attstärka önskade samt dämpa oönskade verkningar. 

Christell Åström, konsultativ tjänsteman, generalsekreterare, landsbygdspolitiska rådet