Ett ambitiöst ordförandeland strävar ihärdigt mot en ljusare framtid 

Det tyska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd inleddes i början av juli under ganska exceptionella omständigheter. Det föregående ordförandelandet Kroatien blev tvunget att anpassa sig till speciella omständigheter ganska snart efter att dess eget ordförandeskap börjat när coronakrisen blev global. Inställda fysiska möten och övergången till skriftliga och informella förfaranden kastade en skugga över verksamheten under nästan hela Kroatiens ordförandeskap. Trots de speciella omständigheterna anpassade sig Kroatien flexibelt till situationen och upprätthöll diskussionen medlemsländerna emellan genom videokonferenser.

I början av det tyska ordförandeskapet ser det redan ljusare ut och det nya ordförandelandet har visat en stark vilja att återgå till det normala i den mån det är möjligt. Tyskland ordnade i juli det första mötet för EU:s jordbruks- och fiskeråd på plats i Bryssel efter en paus på sex månader. 

Det ligger i medlemsländernas intresse att mötena kan genomföras som officiella möten istället för inofficiella videokonferenser. Det är bara vid officiella möten man får till stånd effektiva lösningar. Nästa möte i kalendern är emellertid ett informellt, inofficiellt ministermöte som ordnas i månadsskiftet augusti–september där diskussionen vanligtvis gäller något aktuellt tema istället för behandling av lagstiftning. Det ryktas att bland annat coronakrisen och matförsörjningens kristålighet kan stå på dagordningen den här gången.

I det tyska arbetsprogrammet läggs fokus på att övervinna coronapandemin, gemensamt och på ett hållbart och övergripande sätt. Detta märks också i mottot för ordförandeskapet som är Tillsammans för Europas återhämtning (eng. Together for Europe’s recovery). Ett annat bärande tema i arbetsprogrammet, utöver arbetet för att övervinna coronaviruset, är i enlighet med tidsandan främjandet av hållbarhet. 

I jordbruks- och fiskesektorn är det primära målet att åstadkomma en allmän riktlinje i rådet för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (Common Agricultural Policy, CAP) i oktober. Därefter återstår den sista förhandlingen, det vill säga trepartsförhandlingarna med Europaparlamentet och kommissionen. Dessutom är Tysklands mål att skapa en gemensam syn bland medlemsländerna, det vill säga rådets slutsatser, på strategin Från jord till bord, djurens välbefinnande och påskrifterna på livsmedelsförpackningar samt att förhandla om fiskemöjligheterna för 2021.

De teman som Tyskland har valt, särskilt djurens välbefinnande och påskrifterna på livsmedelsförpackningar, är också viktiga för Finland och en diskussion om dem är välkommen. Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner har dessutom betonat digitaliseringens möjligheter i jordbrukssektorn och Tyskland ordnar en konferens om ämnet i december. Andra konferenser enligt tema kommer att ordnas, bland annat om harmoniseringen av påskrifterna på livsmedelsförpackningar samt om balanseringen av skogsbruket och den biologiska mångfalden.

I skogssektorn väntar man otåligt på att kommissionen ska komma med en ny skogsstrategi. Offentliggörandet av skogsstrategin har försenats och blir inte av under Tysklands ordförandeskap. Enligt den nuvarande tidsplanen kommer skogsstrategin att offentliggöras i början av 2021. 

Hur Tyskland klarar sig till exempel i jordbruksfrågor kommer att klarna under ordförandeskapets gång. Det finns misstankar att bland annat Tysklands delstatsstruktur kommer att fördröja beredningen av ärenden. Minister Klöckner har emellertid ett handlingskraftigt grepp och kompetenta medarbetare som kommer att säkerställa att saker och ting framskrider. Något som blir intressant att följa upp är Tysklands makt som växer när Storbritannien lämnar EU och von der Leyen är ordförande för kommissionen.

Viel Glück Deutschland!

Skribenten är praktikant vid jord - och skogsbruksministeriets enhet för EU-samordning och internationella frågor