EU:s nya ramprogram för forskning startar inom kort – är Finland redo?

I början av ett nytt decennium brukar vi blicka bakåt och analysera utvecklingen under den gångna tioårsperioden. På forskningsfältet har det hunnit ske ett och annat. Även den nya tioårsperioden ser intressant ut med tanke på forskning och innovation.

Under det gångna decenniet fokuserade forskningspolitiken särskilt på samhällseffekter. Av forskning och innovationer krävdes ett allt mer konkret mervärde när det gäller beslutsfattandet, ekonomin, välfärden och det allmänna intresset över huvud taget. Försöken att stärka forskningens samhällsrelevans kunde ses i hur finansieringen kanaliserades och organisationerna utvecklades. De länge pågående diskussionerna i Finland om en reform av forskningsinstitutens strukturer och finansiering ledde äntligen till konkreta åtgärder. Det har inte genomförts någon grundlig omvälvning enligt den danska modellen, men stora förändringar har det dock gjorts, man inrättade till exempel Naturresursinstitutet och skapade nya finansiella instrument för strategisk forskning och statsrådets utredningsverksamhet.

De samhälleliga utmaningarna är nu ett nytt element också i grundpelarna i EU:s ramprogram för forskning och innovation Horizon 2020 vid sidan av vetenskaplig spetskompetens och industriellt ledarskap. Kommissionen uppmuntrade medlemsländerna att rikta nationella forskningsresurser till gemensamma viktiga temaområden. Det var inte svårt att hitta dessa, till exempel klimatförändringen, hållbart producerad energi och den åldrande befolkningens sjukdomar är utmaningar som i hög grad rör de europeiska länderna. Medlemsländernas gemensamma programplanering uppnådde dock inte den nivå som kommissionen eftersträvar.

EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation Horizon Europe 2021 – 2027 innehåller allt starkare incitament för samarbete mellan medlemsländerna för att lösa globala utmaningar. Det talas om partnerskap som syftar till att förbättra interaktiviteten också mellan forskningsorganisationer och företag. För att få EU-finansiering för partnerskap kräver det nationella satsningar som uppgår till många miljoner euro, till och med upp till tiotals miljoner euro. Ur ett enskilt medlemslands synvinkel kan detta ses som en stor möjlighet. Genom att koppla en nationellt viktig forskning till EU-partnerskapet kan man få en stor summa extra pengar av kommissionen. Forskarnas samarbete med andra europeiska experter är också i övrigt förnuftigt eftersom det förbättrar forskningens kvalitet och ökar den vetenskapliga och samhälleliga genomslagskraften.

EU:s fleråriga budgetram har ännu inte slagits fast, men det ser ut att forskning och innovation kommer att få mer pengar än under den föregående programperioden. För att dra största möjliga nytta av EU:s ramprogram kräver en strategisk plan på nationell nivå. Vilka är de temaområden som det är värt för Finland att delta i? Var hittar vi den nationella finansiering som vi behöver för partnerskapen? Vilken roll och arbetsfördelning har de finländska finansieringsorganisationerna (Finlands Akademi, Business Finland, rådet för strategisk forskning, ministerierna)? Det är bara ett år kvar tills ramprogrammet Horizon Europe kör igång. Det börjar redan vara bråttom med den strategiska planeringen och valet av tematiska prioriteringar om avsikten är att förbättra Finlands framgång på EU-forskningsområdet.

Mikko Peltonen

Skribenten är forskningsdirektör vid jord- och skogsbruksministeriet