Blogg

Nu bestämmer vi vad vi ska äta nästa år

Jaana Husu-Kallio Jari Leppä Publiceringsdatum 30.3.2020 15.35 Blogg

Maten når inte butikshyllorna av sig själv. Vårt livsmedelssystem sysselsätter över 300 000 personer. Antalet arbetade timmar för varje bröd, yoghurtburk, halvfabrikat, salladsportion eller korvpaket är stort. Alla delar i livsmedelskedjan är naturligtvis också beroende av varandra: livsmedelsindustrin är beroende av råvaror och handeln är på samma sätt beroende av industrins och transporternas leveranssäkerhet.

Under de senaste dagarna har den nationella försörjningsberedskapen legat i fokus och detta av förståeliga skäl. Lyckligtvis har vi i Finland i praktiken alltid litat på oss själva när det gäller matproduktion. Vår självförsörjningsgrad är fortfarande hög, cirka 80 procent. Det finns dock skillnader mellan de olika råvarorna och självförsörjningsgraden har också varierat något under åren och årtiondena. Självförsörjningsgraden av baslivsmedel har vi dock alltid velat hålla så hög att vi säkert klarar oss också i exceptionella tider. Vi är övertygade om att alla finländare i nuläget är ytterst tacksamma för detta.

Våren är tiden för ny tillväxt. Så är fallet i den underbara finska naturen, hemmaträdgårdar och stadsparker. Gårdarna förbereder sig just nu på en av årets mest brådskande tider. Växthus som producerar säsongprodukter är de första som startar arbetet. Även frilands- och spannmålsodlare beslutar vad de ska plantera och så i år. Det är skäl att komma ihåg att sensommarens och höstens skörd är helt beroende av odlarnas beslut.

Det är helt säkert att odlare, såväl i Finland som i hela EU, nu särskilt noggrant funderar över vad de ska odla på sina marker. Detta måste vi naturligtvis diskutera särskilt grundligt också med tanke på försörjningsberedskapen. EU:s gemensamma jordbrukspolitik och de nationella riktlinjerna skapar också under dessa förhållanden egna ramvillkor när det gäller beslut bland annat om miljöfrågor.

EU:s jordbruksministrar höll ett videomöte förra veckan. De olika ländernas ministrar var lika bekymrade. Fokus låg i behovet av flexibel tillämpning av  lagstiftningen bland annat i fråga om statliga stöd, marknadsåtgärder och förenkling av kontrollerna. Avsikten är också att de ändringar som behöver göras i landsbygds- och fiskeriprogrammen ska genomföras snabbare och smidigare än tidigare. Beslut om vilka frön eller plantor som odlarna ska så eller plantera får dock, liksom alltid, fattas av odlarna själva.

Vid jord- och skogsbruksministeriet ska vi särskilt denna vår arbeta för att kunna garantera att finländarna också nästa år får inhemska livsmedel. Allt börjar från ett frö som gror. Utsädeskontrollen håller hög standard i Finland och det så kallade certifierade utsädet garanterar att grödorna börjar växa bra. Också i detta fall utför Livsmedelsverket ett ytterst viktigt arbete: verkets experter gör allt de kan för att odlarna inte heller i dessa undantagsfall ska behöva nöja sig med så kallat grått utsäde. Även de plantor vi använder måste vara friska. De är för värdefulla för att vi ska låta skadedjur förstöra dem.

Denna vår har visat hur viktigt det är att långsiktigt satsa på den nationella matproduktionen. De beslut som de finländska gårdarna nu tar bestämmer samtidigt till stor del vad butikerna kommer att ha på sina hyllor i höst. Alla andra EU-länder diskuterar säkert samma frågor just nu, i synnerhet ur den egna befolkningens synvinkel, men också med tanke på den gemensamma inre marknaden.

Det egna landet är i nuläget mycket viktigare än på länge. Därför har vi en god orsak att värna om våra producenter, vår produktiva mark och hela det finländska livsmedelssystemet. Den som i slutändan drar störst nytta av det är den som samlar upp varor i en butiksvagn eller varukorg.

Jari Leppä, jord- och skogsbruksminister                                                          
Jaana Husu-Kallio, kanslichef

Jaana Husu-Kallio Jari Leppä Mat och jordbruk

Kommentera