På detta enkla sätt stoppar du förlusten av biologisk mångfald!

Rubriken är, liksom klickrubrikerna i allmänhet, vilseledande. Men det är vad folket och beslutsfattarna vill ha. En enda handling som räddar världen: Nej för kalhuggning!, Vi förbjuder jakt!, Sluta äta kött!

EU-kommissionen har i biodiversitetsstrategin skrivit in målet att antalet arter på den röda listan som invasiva främmande arter hotar ska halveras. Ett bra mål, men omöjligt att uppnå bara genom att undanröja hotet om främmande arter eftersom dessa hotade arter också är utsatta för många andra hot.

Som exempel kan vi ta brunand som är en viltart som lever i vårt land. År 2018 fridlystes brunand för tre år.

Det går dåligt för brunanden i hela Europa. Orsaken till att populationen minskar är att den kräver en viss typs livsmiljö. Vilken vattenpöl som helst duger inte för att föda upp ungar.

I tidningen Maaseudun Tulevaisuus fanns en artikel om att brunanden hade återvänt till Kirkkojärvi i Kangasala efter reduktionsfisket. Brunanden trivs i frodiga, grunda vatten. Där trivs också mörtfiskar som inte bara äter samma föda som andungarna, utan också  grumlar vattnet när de bökar i bottnen.

När vattnet är grumligt når solljuset inte längre ner till vattenväxterna som är viktiga för fåglar och ryggradslösa, vilket leder till att födan minskar ytterligare. Brunanden hjälper vi alltså när vi fiskar bort mörtfiskar och förbättrar balansen mellan fiskbestånden genom att öka andelen rovfisk.

Men reduktionsfisket är inte det enda som behövs. Det hjälper bara att få ordning på brunändernas näringssituation. Såväl fyrbenta som bevingade rovdjur äter gärna fågelägg.

Kampen mot landlevande rovdjur pågår också i Kirkkojärvi. Att kontinuerligt hålla koll på mink och mårdhund, som är främmande arter, är en förutsättning för att häckningen ska lyckas.

Men inte bara för att de förstör brunändernas bon. Fåglarna störs redan av rovdjurens närvaro. En del låter bli att häcka om det finns många rovdjur i området. Ett bra exempel på detta är skrattmåsar som har försvunnit från många insjöar för att häcka i säkrare områden.

Brunanden häckar gärna i närheten av skrattmåspopulationer för måsarna skyddar också brunändernas bon från kråkfåglar. Men brunanden är inte lika flexibel som måsar när det gäller livsmiljöer och kan inte flytta med måsarna.

Jord- och skogsbruksministeriets SOTKA-projekt förbättrar sjöfåglarnas livsmiljöer under denna regeringsperiod. Vi anlägger våtmarker, fångar främmande rovdjur och restaurerar myrmarker.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet bygger tillsammans upp HELMI-programmet för att förbättra de försämrade livsmiljöerna fram till 2030. Programmets fem delområden innehåller många metoder.

Vi måste sluta hoppas på enkla lösningar. Vi måste förstå de omfattande verkningskedjorna i näringsvävarna och livsmiljöerna. Att rädda den biologiska mångfalden kräver  många olika typer av åtgärder, inte bara i skyddsområdena utan också i vardagsnaturen.

 

Skribenten arbetar som projektchef vid jord- och skogsbruksministeriet.