Arbetsgrupp föreslår utveckling av förvaltningen av jordbrukarstöden
Den arbetsgrupp som tillsattes av jord- och skogsbruksministeriet för att utreda alternativen vad gäller utveckling av förvaltningen av jordbrukarstöden föreslår att kommunerna även i framtiden på sitt område ska ansvara för organiseringen av uppgifterna inom förvaltningen av jordbrukarstöden. Kommunerna skulle i lagstiftningen förpliktas att bilda samarbetsområden inom landsbygdsförvaltningen. Arbetsgruppen överlämnade idag sin slutrapport till jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila.
Arbetsgruppen har utrett alternativen för utveckling av skötseln av de uppgifter som hör till landsbygdsväsendet och som för närvarande sköts av kommunerna. Utredningen utgår från en situation där dessa uppgifter börjar skötas i lokalt eller regionalt större enheter. Behovet av att utveckla förvaltningsmodellen baserar sig på förändringarna i verksamhetsmiljön inom landsbygdsförvaltningen och på krav i EU-lagstiftningen.
För att utveckla skötseln av uppgifterna behövs enligt arbetsgruppen en lagstiftning som förpliktar kommunerna till samarbete. Kommunerna skulle åläggas att bilda samarbetsområden inom landsbygdsförvaltningen och att för skötseln av uppgifterna skapa en förvaltning i vilken en kommun eller en samkommun sköter uppgifterna inom förvaltningen av jordbrukarstöden.
Arbetsgruppen föreslår som mål att det i hela landet, med undantag för Åland, skulle finnas sammanlagt högst 80 kommuner eller samkommuner som skulle sköta uppgifterna. Arbetsgruppen föreslår att antalet enheter som skulle sköta uppgifterna skulle bestämmas utifrån ett minimiantal anställda inom enheten och antalet gårdsbruksenheter inom samarbetsområdet.
Kommunerna skulle sinsemellan komma överens om bildandet av samarbetsområdena inom landsbygdsförvaltningen. Likaså skulle kommunerna avtala om hur man ska organisera beslutsfattandet och fördelningen av kostnaderna inom samarbetsområdet. Antalet kontor och var de placeras skulle kommunerna också själva få bestämma.
Arbetsgruppen föreslår att det skulle finnas åtminstone sex anställda i varje enhet. Kravet baserar sig på den differentiering av uppgifterna som EU-lagstiftningen kräver. En enhetsstorlek som är betydligt större än den nuvarande möjliggör samtidigt att de anställda kan specialisera sig på uppgifterna inom landsbygdsförvaltningen och därigenom öka sin sakkunskap. Detta i sin tur förbättrar kvaliteten på rådgivningen och utbildningen till jordbrukarna, vilket arbetsgruppen anser vara mycket viktigt.
Arbetsgruppen föreslår att det på ett samarbetsområde inom landsbygdsförvaltningen skulle finnas minst 800 gårdsbruksenheter som söker jordbruksstöd. Enligt arbetsgruppen finns det behov av att i lagstiftningen ge undantag för bland annat skärgårdskommuner och vissa kommuner i Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten. Om dessa kommuner skulle man separat bestämma. Dessutom skulle man kunna göra ett behovsprövat undantag från kravet på 800 gårdsbruk om det i första hand av geografiska skäl inte är möjligt att bilda ett samarbetsområde med 800 gårdsbruk.
Skötseln av uppgifterna skulle styras med hjälp av lagstiftning och information samt genom att med den kommun eller samkommun som ska sköta uppgifterna ingå avtal om utbetalande myndighet. Enligt arbetsgruppen borde man effektivisera styrningen av de enheter som ska sköta uppgifterna med anvisningar, rekommendationer och utbildning.
Arbetsgruppen föreslår att lagförslaget om skötseln av uppgifterna ska träda i kraft vid ingången av 2010. Kommunerna skulle senast vid ingången av 2011 meddela samarbetsområdena till jord- och skogsbruksministeriet. Avtalen om samarbete skulle ingås senast vid ingången av 2012. Samarbetsområdena inom landsbygdsförvaltningen skulle inleda sin verksamhet i början av 2013.
Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
arbetsgruppens ordförande, statssekreterare Jouni Lind, tfn 050 521 3305
