Arktis behöver snabbt nya hållbara klimatlösningar
Klimatförändringen orsakar starkare effekter på den arktiska regionen än på andra områden. Förändringarna kan vara så snabba att vi reagerar på dem först efteråt. En förmåga att anpassa sig till och ha beredskap för klimatförändringens effekter är därför lika viktiga för de arktiska regionerna som målet att motverka klimatförändringen. Det internationella forumet Arctic Resilience som jord- och skogsbruksministeriet ordnade i Rovaniemi den 10 - 11 september 2018 sökte nya lösningar på hur resiliensen i Arktis ska stärkas.
Med resiliens avses samhällenas och systemens förmåga att snabbt återhämta sig från olika kriser och störningar. Professor Sverker Sörlin från Kungliga Tekniska högskolan i Sverige som höll det första anförandet lyfte fram vikten av resiliens när det handlar om att hantera risker och förbättra människors välbefinnande. För att stärka resiliensen behövs det tätt samarbete mellan forskare, myndigheter, företag och områdets invånare.
Avdelningschef Gunn-Britt Retter från Samerådet talade om resiliens med fokus på urfolken. Flexibilitet och anpassning till förändringar har alltid varit en väsentlig del av urfolkens kultur. Det är alltså viktigt att stärka urfolkssamhällena och samhällenas anpassningsförmåga. Bra exempel på detta är tillämpningen av Akwé: kon-riktlinjerna för att beakta samerna vid förvaltning av naturresurserna samt att göra urfolken delaktiga i att observera miljön.
- Klimatet och vädret definierar randvillkoren för alla samhällsfunktioner. De största ekonomiska riskerna gäller olika naturkatastrofer. Det är viktigt att vi förbereder oss för risker genom samarbete på det meteorologiska området och kommer med skräddarsydda data om klimatförändringens konsekvenser som kan användas som grund för beslut, påpekade generaldirektören för Meteorologiska institutet Juhani Damski.
- Vi har ingen tid att förlora eftersom en del av förändringarna kan ske överraskande snabbt. Ju mer vi utvecklar nya hållbara klimatlösningar samt hanteringen av väder- och klimatrelaterade risker i förväg, desto mindre blir kostnaderna i framtiden, poängterade jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio.
- Våra handlingssätt måste förändras om vi vill stärka vår förmåga att anpassa oss till nya förändringar. Nya idéer och tekniker ska testas i större omfattning och snabbare än tidigare, säger René Söderman, ledande sakkunnig i Arktissamarbetet vid utrikesministeriet.
I forumets första dag deltog ca 100 personer från olika länder i den arktiska regionen. Finland är ordförande i Arktiska rådet 2017–2019 och forumet Arctic Resilience är en del av programmet under Finlands ordförandeskap.
Arctic Resilience – program (in English)
Talarna på forumet (in English)
Möjligt att förbereda sig för väder- och klimatrisker (projektet SIETO, www.tietokayttoon.fi, 10.9.2018)
Anpassning till klimatförändringen (www.mmm.fi)
Klimatförändringen en prövning för vår förändringsberedskap (Saara Lilja-Rothsten, JSM, 3.8.2018, på finska)
Ytterligare information:
Saara Lilja-Rothsten, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2060, fornamn.efternamn@mmm.fi
René Söderman, ledande sakkunnig i Arktissamarbetet, utrikesministeriet, tfn 0295 351 742, fornamn.efternamn@formin.fi.
