Bättre hantering av översvämningsrisker, medborgare engageras i planeringen
Statsrådet beslutade i dag om en proposition med förslag till lag om hantering av översvämningsrisker samt om vissa därtill hänförliga lagändringar. Avsikten med propositionen är att minska översvämningsrisker, förebygga och mildra de ogynsamma följderna samt förbättra säkerheten inför översvämningar. Avsikten är att republikens president överlämnar regeringens proposition till riksdagen tisdagen den 30 mars. Lagarna träder i kraft så fort som möjligt.
Enligt propositionen ska riskerna för översvämningar från vattendrag, översvämningar som beror på stigande havsvattenstånd och störtregnsöversvämningar i tätorter bedömas och hanteringen av översvämningsriskerna planeras mera systematiskt än nu och på enhetliga grunder i hela landet. Vid sidan av vattenhushållningsåtgärder ska beaktas särskilt områdesplaneringen och styrningen av byggandet samt räddningsverksamheten. När det gäller hanteringen av riskerna för översvämningar från vattendrag ska förhållandena och åtgärderna beaktas både lokalt och i hela avrinningsområdet.
Det huvudsakliga ansvaret för planeringen av hanteringen av översvämningsriskerna i avrinnings- och kustområdena hör till närings-, trafik- och miljöcentralerna. I denna planering ska myndighetssamarbetet ordnas avrinningsområdesspecifikt med hjälp av så kallade översvämningsgrupper. Grupperna ska godkänna de förslag till riskhanteringsplaner som närings-, trafik- och miljöcentralerna har arbetat fram. Det slutgiltiga beslutet om godkännande av dessa planer fattas av jord- och skogsbruksministeriet. Ansvaret för bedömningen samt planeringen av hanteringen av riskerna för dagvattenöversvämningar till följd av störtregn i tätorter ligger hos kommuner.
Kansalaisille ja etutahoille turvattaisiin mahdollisuus osallistua suunnitteluun. Keskeinen asema vesistöaluekohtaisen yhteistyön järjestämisessä olisi maakunnan liitoilla. Suunnitteluprosessin ja eri tahojen osallistumisen tarkoituksena on saavuttaa mahdollisimman laaja hyväksyntä sille, miten tulvariskien hallinta voidaan parhaiten järjestää.
Medborgarnas och intresseföreträdarnas möjligheter att delta i planeringen tryggas. Landskapsförbunden har en central roll i att organisera samarbetet inom avrinningsområdena. Målet med planeringsprocessen och de olika parternas engagemang är ett så brett godkännande som möjligt om det bästa sättet att organisera riskhanteringen.
I riskhanteringsplanerna avgörs inte på ett bindande sätt vilka åtgärder som borde vidtas för att förebygga och minska riskerna. De statliga och de kommunala myndigheterna samt regionutvecklingsmyndigheterna ska dock beakta planerna i sin verksamhet. I vattenlagen, miljöskyddslagen och lagen om vattenvårdsförvaltningen föreslås dessutom preciserande bestämmelser om hur riskhanteringsplanerna ska beaktas.
Propositionen ingår i en större helhet som har till syfte att förbättra beredskapen för förändringar i väder- och vattenförhållandena, särskilt för allt vanligare extrema fenomen, och på så sätt förbättra anpassningen till klimatförändringen. Även den nya dammsäkerhetslagen, justeringen av vattenlagen, reformen av bestämmelserna om stöd för skydd mot översvämningar och ersättande av översvämningsskador, revideringen av bestämmelserna om beredskap för översvämningar till följd av störtregn i tätbebyggelse främjar samma syfte.
Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
äldre regeringssekreterare Pekka Kemppainen, tfn 09 160 52249, 040 173 0249
