Berners utredning: Primärproduktionen, industrin och handeln kan tillsammans öka livsmedelsexporten

Den utredning som diskussionsforumet Gemensamt matbord beställt om hur man kan tredubbla livsmedelsexporten publicerades den 15 mars. Enligt utredningen är det möjligt att öka exporten, och en ökad export skulle gynna hela livsmedelssystemet.

Diskussionsforumet Gemensamt matbord bildades för att utveckla det ömsesidiga samarbetet inom livsmedelssystemet. Främjandet av livsmedelsexporten har identifierats som ett av de tydligaste delområdena i samarbetet. Vi har ett stort underskott i handelsbalansen i fråga om livsmedel, och för att balansera upp den krävs att exporten tredubblas. Hur är det möjligt? Detta uppdrag gav Gemensamt matbord till Anne Berner.

I sin utredning observerar och identifierar Anne Berner flera faktorer som påverkar livsmedelsexporten och internationaliseringen av livsmedelssystemet. De har t.ex. samband med konkurrentländernas verksamhet, ansvarsfullhet, marknadsföring, konsumtionsvanor eller konkurrensfaktorer.

-    Diskussioner med internationella aktörer har stärkt uppfattningen om vilken betydelse matkulturen har för exportens trovärdighet och priskonkurrensen. För närvarande har Finland inte riktigt något namn om sig som matland, trots att Finland ses som ett intressant land med tanke på turism och delvis även råvaror, säger Berner.

Berner menar att innovationer ger möjlighet till framgång i framtiden. Framför allt den unga generationen i Finland ser oss som ett föregångarland inom teknik och digitalisering och inte så mycket som ett land som säljer bulkgods.

-    En framgångsrik export vilar inte på en hållbar grund om den baserar sig på bulkgods och billiga råvaror. Vi håller på med överskottsexport, när vi borde exportera förädlade och marknadsförda produkter som görs attraktiva genom att det skapas en berättelse kring dem, säger Berner.

Sex åtgärdspaket – 16 åtgärder

Berner föreslår flera olika åtgärder för att främja exporten. Hon har beaktat andra utredningar om livsmedelsexport och centrala åtgärdsprogram. En utgångspunkt i utredningen är att de exportfrämjande åtgärder som ingår i programmet Food from Finland kan genomföras som en separat helhet, om det beslutas så.

De åtgärdspaket som föreslås i utredningen handlar om matkultur och skapande av gemensamma mål i en livsmedelsstrategi, samarbete, ansvarsfullhet och hållbar utveckling, innovationer och forskning, strukturer, kapacitet och produktivitet samt regelverk för branschen. Utredningen innehåller sammanlagt 16 konkreta åtgärdsförslag.

Till exempel när det gäller samarbetet anser Berner att det vore bra att bedriva ett ännu närmare exportsamarbete med Sverige. I synnerhet havreprodukter kunde vara ett gemensamt trumfkort. Industrin skulle också kunna skapa en gemensam tjänsteplattform (FoodService), som skulle sälja tjänster och produkter på den internationella marknaden. Dessutom skulle de stora finländska livsmedelsbolagen kunna fungera som exportlokomotiv för 3–5 små bolag vardera.

Det finländska livsmedelssystemet bör också vara öppet och transparent samt stärkas med hjälp av data. Sådana saker som Berner anser att man skulle kunna lyfta fram är till exempel livsmedelssystemets klimatåtgärder, livsmedelssystemet som en del av den digitala och datadrivna ekonomin, livsmedelssystemet som en tillgång i den gröna omställningen och livsmedelssystemet som en aktör som främjar såväl människornas, djurens och naturens väl genom livsmedelssäkerhet, renhet, öppenhet och minimal användning av antibiotika. Samhällets uppgift är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att stödja exporten och internationaliseringen.

Berners förslag för att göra regelverket inom branschen lättare är att likrikta styrningen från jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet och utrikesministeriet och deras ämbetsverk. Med tanke på måltidsservicen menar hon också att lagstiftningen om förplägnadsverksamhet och alkohollagstiftningen behöver förtydligas. Det behöver skapas konkurrensneutralitet mellan exporten av inhemsk alkohol och importen av utländsk alkohol.

-    Exporten är en del av företagens affärsverksamhet. Resultaten av den mäts i euro. Just därför ville vi att en person med erfarenhet av ledande positioner inom affärslivet och med ett stort nätverk skulle ge sin syn på hur livsmedelssystemet kan tjäna de extra miljarder som det är i så stort behov av. Anne Berners utredning skapar tillförsikt och erbjuder möjligheter. Det utlovas inga genvägar, utan konkreta metoder som man systematiskt kan börja implementera, säger Reijo Karhinen, ordförande för diskussionsforumet Gemensamt matbord.

-    Bollen ligger nu hos aktörerna inom livsmedelssystemet, i synnerhet företagen. Genom samarbete och gemensamma mål kan vi öppna den internationella marknaden för finländsk mat och tredubbla vår livsmedelsexport, fortsätter Karhinen.

Mer information:

Ordförande: Reijo Karhinen, rt.karhinen(at)gmail.com

Förfrågningar om intervjuer: Taina Saahko, kommunikationsexpert, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 050 535 6646, taina.saahko(at)gov.fi
Webbsida (på finska): mmm.fi/yhteinen-ruokapoyta

Arbetet i diskussionsforumet Gemensamt matbord baserar sig på regeringsprogrammet. Målet är att höja uppskattningen av den finländska maten och matkulturen och ge den finländska maten en tydligare profil både i Finland och utomlands samt att bevaka hela kedjans gemensamma intressen. Ett ytterligare mål är att identifiera det nuvarande livsmedelssystemets smärtpunkter, och dra upp riktlinjer för en mer balanserad verksamhet för att alla parter ska ha möjlighet att klara sig och nå framgång. Diskussionsforumet har tillsatts för denna regeringsperiod.