Den nya veterinärvårdslagen träder i kraft vid ingången av 2026 och preciserar kommunernas skyldigheter att ordna veterinärtjänster
Lagen tryggar den riksomfattande tillgången till veterinärtjänster på basnivå som är viktiga med tanke på det allmänna intresset och förtydligar skillnaderna mellan de tjänster som hör till kommunernas organiseringsansvar och kommunernas konkurrensutsatta verksamhet.
Republikens president har idag stadfäst lagen om ändring av veterinärvårdslagen. Bakgrunden till lagen om ändring är en förhandlingsprocess mellan Finland och EU-kommissionen. I processen gav kommissionen sin tolkning i vissa frågor som gäller tillämpningen av EU:s regler om statligt stöd. Den anhängiga processen var också orsaken till att det i samband med stiftandet av den nya veterinärvårdslagen inte angavs en tidpunkt för när lagen träder i kraft. Enligt den lag som stadfästes idag träder den nya veterinärvårdslagen i kraft den 1 januari 2026.
Syftet med veterinärvårdslagen är att säkerställa att det i hela landet finns tillgång till sådana veterinärtjänster på basnivå som är centrala för djurs hälsa och välfärd och folkhälsan. Kommunerna har åtminstone i sista hand ansvaret för att ordna dessa tjänster.
Den maximala omfattningen av organiseringsansvaret bestäms av den nya lagens förteckning över veterinärtjänster som är nödvändiga med tanke på det allmänna intresset. I förteckningen ingår endast sådana tjänster som kommunerna i praktiken ordnar också med stöd av gällande lag. Servicen behöver preciseras på grund av kommunallagen och konkurrenslagen för att särskilja kommunens lagstadgade verksamhet från kommunens verksamhet i ett konkurrensläge som prissätts marknadsmässigt.
Hur omfattande organiseringsansvar varje kommun har bestäms utifrån de kriterier som preciserats i den stadfästa lagen om ändring samt utifrån de regionala behoven. Handlingsutrymmet i fråga om hur omfattande tjänsterna är gäller i synnerhet tjänster som tillhandahålls för sällskaps- och hobbydjur. Basservicen för de djur som används inom livsmedels- och pälsproduktionen samt jourservicen för brådskande veterinärhjälp av typen första hjälpen för alla djur tryggas genom det kommunala organiseringsansvaret i alla delar av landet.
Med undantag för några stora städer ordnar kommunerna veterinärtjänster i samarbete med andra kommuner inom samarbetsområdena för miljö- och hälsoskyddet. Inom samma veterinärvårdshelhet kan kommunalveterinärerna också sköta myndighetsuppgifter, vilket har stor betydelse särskilt med tanke på beredskapen för djursjukdomar och skötseln av brådskande djurskyddsuppgifter, samt till exempel för beviljandet av intyg som hänför sig till förflyttning av djur. Den nya veterinärvårdslagen gör det möjligt att fortsätta med detta system utan att kommunerna behöver bolagisera en del av helheten. Enligt den nya lagen kan kommunerna emellertid fortfarande ordna tjänsterna också genom avtal om produktion av veterinärtjänster med en privat producent av veterinärtjänster.
Den nya veterinärvårdslagen gör det möjligt för kommunerna att i större utsträckning inkludera de kostnader som produktionen av veterinärtjänster medför för kommunerna i de klientavgifter som tas ut för vård av sällskaps- och hobbydjur. Kundavgifterna ska emellertid vara skäliga för användarna.
Veterinärvårdslagen innehåller bestämmelser om att de tjänster som Helsingfors universitet tillhandahåller vid Universitets djursjukhus ska ha en lagstadgad ställning som offentliga tjänster. Målet är att trygga djursjukhusets nuvarande roll som producent av veterinärtjänster inom dess verksamhetsområde. Tjänsteproduktionen är viktig med tanke på det patientunderlag som behövs för undervisningen och forskningen. Utöver kundavgifter finansieras tjänsterna och genom ersättningar av kommunerna.
Mer information:
Kajsa Hakulin, konsultativ tjänsteman, tfn 0295162361, kajsa.hakulin@gov.fi
Johanna Wallius, lagstiftningsråd, tfn 0295162244, johanna.wallius@gov.fi