Det föreslås ändringar i systemet med fiskekvoter
Den 6 oktober lämnade statsrådet en proposition till riksdagen om ändring av lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik. Ändringen gäller systemet med fiskekvoter. Statsrådet godkände samtidigt ändringar i två statsrådsförordningar: understöden för avlägsnande av gråsälshanar höjs och knutavståndet i siknät som används vid fiske i havsområdet förlängs.
Den lagändring som gäller systemet med fiskekvoter föreslås träda i kraft den 15 december 2022 och avses således tillämpas från och med fiskeåret 2023. Propositionen ska nu behandlas av riksdagen.
Systemet med fiskekvoter ska bli flexiblare
Det föreslås att giltigheten för de överlåtbara nyttjanderätterna (dvs. fiskarnas kvotandelar) i fråga om fiske av vassbuk och lax samt trålfiske av strömming ska ändras så att de är i kraft tills vidare. Målet är att göra systemet mer långsiktigt och stärka verksamhetsförutsättningarna och lönsamheten för det kommersiella fisket.
Det föreslås att nyttjanderätterna i fråga om strömmingsfiske med ryssja ska upphöra från och med 2027. För strömmingsfiske med ryssja ska enligt förslaget reserveras gemensamma fiskekvoter för två kvotområden. I fiskekvoterna ska registreras fångsterna för alla fiskare som bedriver strömmingsfiske med ryssja i kvotområdet. Om en del av kvoten är outnyttjad när säsongen för fiske med ryssja är över, ska den delen tilldelas företag som bedriver trålfiske. Den föreslagna ändringen förbättrar fiskemöjligheterna för kommersiella fiskare som bedriver småskaligt fiske med ryssja och som är nya i branschen samt minskar den administrativa bördan för både fiskare och myndigheter. De föreslagna ändringarna baserar sig delvis på en utvärdering som Naturresursinstitutet har gjort av kvotsystemet.
Dessutom föreslås det att fiskarna i fiskekvotsregistrets e-tjänst ska kunna se även andra fiskares nyttjanderätter samt fiskekvoter och de utnyttjade andelarna av dem, om innehavaren av dem har gett sitt samtycke till det. Det bidrar till ökad transparens och underlättar överföring av nyttjanderätter och fiskekvoter mellan fiskarna.
I propositionen föreslås också befogenheter för statsrådet att stärka utbudet och försörjningsberedskapen i fråga om inhemsk fisk och befogenheter för jord- och skogsbruksministeriet att genomföra kvotbyten som stöder kustfisket.
Understöden för avlägsnande av gråsälshanar som orsakar skador höjs
Våren 2020 utfärdade statsrådet en förordning (184/2020) med stöd av vilken understöd kan beviljas för kostnaderna för avlägsnande av gråsälshanar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling. Att avlägsna en gråsälshane som orsakar skador till exempel i närheten av en ryssja är krävande och tar tid, vilket går ut över fiskarens egentliga arbete och fångst. Understöden höjs för att bättre motsvara de faktiska kostnaderna.
Understödet för att föra i land en gråsälshane höjs från 250 euro till 350 euro. Det maximala understödsbeloppet för att gräva ner en gråsälshane höjs från 150 euro till 250 euro. Understödet för ett intyg över bortskaffande av en gråsälshane höjs från 75 euro till 100 euro. Ändringarna träder i kraft den 10 oktober 2022.
Knutavståndet i siknät som används i havsområdet förlängs
Statsrådet ändrade dessutom 12 § i förordningen om fiske: det allmänna knutavståndet i nät som används vid fiske av sik i havsområdet förlängs till 45 millimeter. Ändringen gäller både kommersiella fiskare och fritidsfiskare och syftet är att förbättra tillståndet för bestånden av vandringssik. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2024, men i Kvarkenområdet börjar den gälla först den 1 juli 2024.
Genom övergångsperioden vill man göra det lättare för särskilt de kommersiella fiskarna att anpassa sig till ändringen. I det viktiga sikfiskeområdet i Kvarken genomförs under hösten 2023 ett forskningsprojekt baserat på bokföringsfiske. I projektet utreds möjligheterna att fiska lokala sikbestånd med de nuvarande näten med 40 millimeters knutavstånd. Utifrån forskningsresultaten övervägs sedan eventuella fortsatta åtgärder.
Mer information:
Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman, +358 295 162 494, fornamn.efternamn@gov.fi
