Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Enligt jord- och skogsbruksministeriets förslag är järvkvoten högst åtta djur

Jord- och skogsbruksministeriet
24.11.2021 15.04 | Publicerad på svenska 25.11.2021 kl. 8.43
Pressmeddelande
Kuva. Ahmojen lukumäärän kehitys Suomessa. Lähde. Luonnonvarakeskus.

Jord- och skogsbruksministeriet har sänt på remiss ett utkast till förordning och en motiveringspromemoria som fastställer jaktkvoten för järv till åtta djur under jaktåret 2021–2022. Antalet är detsamma som i fjol då man fällde fyra järvar och tre järvar dog i trafiken.

Dispenser söks hos Finlands viltcentral. Avsikten är att skydda rennäringen som orsakas stora skador av järvar. Avsikten är att förordningen ska träda i kraft före årsskiftet.
Fångstmängden på åtta järvar bedöms dock inte försämra skyddsnivån eller bromsa upp stammens tillväxt.

Enligt Naturresursinstitutets uppskattning fanns det 390–400 järvar i februari 2021. Uppskattningen för 2021 är något större än uppskattningen för 2020 (385–390 djur). Under de senaste tio åren har järvar ökat mer i antal än tidigare. Järvstammen har ungefär tiodubblats jämfört med början av 1990-talet. Stammen i Finland hör också till den skandinaviska livskraftiga populationen på över tusen järvar samt till den population på cirka 1 500 järvar som vistas i Ryssland.

Kvoten i sig innebär inte att de åtta järvarna dödas, utan fastställer en övre gräns för antalet dispenser som Finlands viltcentral beviljar. Utan förordningen begränsas antalet tillstånd endast av habitatdirektivet och de nationella bestämmelserna. Avsikten är att jakten på järvar ska ske före februari, då järvens förökningstid vanligen börjar.

Järvar orsakar rennäringen stora skador

År 2020 registrerades 3 434 järvdödade renar (2 137 år 2019) och det kalkylmässiga värdet på skador var cirka 5,9 miljoner euro (cirka 3,7 miljoner euro år 2019). Fram till den 10 november 2021 har det rapporterats om 1 678 järvdödade renar, vilket innebär skador på cirka 3,4 miljoner euro. Järven har under flera år orsakat rennäringen fler skador än andra stora rovdjur tillsammans.

Det har upprepade gånger föreslagits att man ska övergå till samma revirbaserade ersättningssystem som Sverige tillämpar. Renbeteslagen i renskötselområdet motsätter sig starkt ett sådant system. Att byta system minskar dock inte antalet skador och det har inte heller i Sverige minskat behovet av dispenser som baserar sig på skador. Det gällande ersättningssystemet är godkänt av rennäringen. Därför har ministeriet inga några planer på att övergå till ett revirbaserat ersättningssystem.

Ett alternativt förslag är att skadevållande djur flyttas bort från renskötselområdet. Enligt förvaltningsplanen för järv kan flyttningar inledas endast i det fallet att den lokala befolkningens attityd mot projektet är tillräckligt positiv. Utredningarna visar dock att lokalbefolkningen ser så pass negativt på saken att det inte funnits några förutsättningar att flytta järvar. Jord- och skogsbruksministeriet har inte heller fått kännedom om några nya utredningar som skulle visa att situationen har förändrats. Att flytta några djur har inte heller i praktiken någon betydelse för det övriga Finlands järvpopulation som också annars utvecklas i en naturligt gynnsam riktning.

I Norra Finland finns det många nationalparker samt vida naturskydds- och Naturaområden där det också är möjligt att jaga stora rovdjur. I dessa områden har det inträffat flest skador av järv. När jakten sker i ett Natura 2000-område som är skyddat på grund av järv, ska konsekvenserna av jakten för områdets järvstam bedömas i enlighet med 65 § i naturvårdslagen (HFD: 2020:31). Finlands viltcentral ska övervaka att en sådan bedömning görs och därutöver begära ett utlåtande om bedömningen av närings-, trafik- och miljöcentralen samt av innehavaren av naturskyddsområdet.

Ytterligare information:

Jussi Laanikari, specialsakkunnig, tfn 040 733 6229, [email protected]

Förordningsutkast
Naturresursinstitutets bedömning av järvpopulationens storlek (på finska)

 

Djur och växter