Överenskommelse om hälsokontrollen av EU:s jordbrukspolitik
Produktionskopplade EU-stöd är fortsatt möjliga i Finland under de närmaste åren. Enligt dispensen som Finland fick kan 10 procent av stöden vara produktionskopplade. Även Slovenien beviljades dispens på 6 procent, de övriga länderna fick 3,5 procent. Totalsumman av Finlands EU-stöd ändras inte utan är lika stor som idag, dvs. 565 - 570 miljoner euro per år.
EU:s jordbruksministrar tog i morse beslut om hälsokontrollen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Ministrarna enades om jordbrukspolitikens huvudsakliga riktlinjer fram till år 2013. Att lindra effekterna från avvecklandet av systemet med mjölkkvoter och att fortsätta att betala produktionskopplade stöd var de svåraste förhandlingsfrågorna för Finland.
Reformen omfattar också en höjning av den obligatoriska moduleringen, dvs. hur man flyttar över medel från direktstöd till utveckling av landsbygden. Finlands EU-medel för utveckling av landsbygden ökar med 6-15 miljoner euro/år. Här krävs det dock också nationell medfinansiering. Med de överförda pengarna kan man finansiera landsbygdens utvecklingsåtgärder som bl.a. anknyter till klimatförändringen, vattenskyddet, förnybar energi och mjölksektorn.
I och med reformen kommer EU:s produktionskopplade stöd i allmänhet att minska. Enligt jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila är det viktigt att Finland, i motsats till andra länder, fick en 10 procents specialarrangemang när det gäller produktionskopplade stöd. "Detta hjälper oss att finna lösningar som tryggar en fortsatt produktion, i synnerhet inom mjölk- och nötköttsektorn”, konstaterar Anttila. För att finansiera dessa lösningar kan vi använda de ca fem miljoner euro som tidigare inte har kunnat utnyttjas. Därtill fick medlemsstaterna rätt att använda nationella medel för mjölkstöd inom ramen för 10 procentsgränsen. En viktig del av avgörandet är enligt Anttila att landsbygdens utvecklingsåtgärder nu kan stärkas.
"Nu inleder vi arbetet i Finland. Senast i början av augusti har vi tillsammans med producentorganisationerna tagit fram ett förslag hur lösningen genomförs och riktas till de olika driftsinriktningarna”, säger Anttila.
EU-stödet för stärkelsepotatis integreras år 2012 i systemet med samlat gårdsstöd. ”För att vi ska kunna säkra en fortsatt produktion, löser vi frågan med hjälp av nationella arrangemang”, poängterar minister Anttila.
Systemet med mjölkkvoter löper ut år 2015. Tidigare har Finland krävt att systemet ska fortsätta men merparten av medlemsländerna vill inte se någon fortsättning. Kvoten höjs med en procent per år fram till år 2013. Läget på mjölkmarknaden ses över separat med hjälp av rapporter år 2010 och 2012. Därefter vidtar man de åtgärder som behövs.
Minister Anttila konstaterar att kvotbeslutet inte medför direkta konsekvenser för mjölkgårdar. "Avvecklingen kommer att hårdna konkurrensen på längre sikt. Här spelar dock även utvecklingen på den globala marknaden en roll. Ministeriet följer noggrant upp avvecklingens konsekvenser och utvecklingen av mjölkproduktionen i Finland.”
Rådet tog också beslut om det s.k. skolfruktprogrammet. Syftet med programmet är att främja hälsosamma ätvanor hos barn och unga genom att man delar ut gratis frukt och grönsaker i skolor. Finland beslutar om införandet av programmet senare när kostnaderna för programmet är kända.
Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
statssekreterare Jouni Lind, tfn 050 521 3305
