EU:s kvotsystem för mjölk upphör år 2015
Det nuvarande kvotsystemet för mjölk kommer inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken att avskaffas i hela EU våren 2015. Jord- och skogsbruksministeriet har idag fastställt som riktlinje att Finland inte ska instifta några nya nationella stödrättigheter för att begränsa den gårdsvisa produktionsmängden av mjölk. Det nordliga stödet för mjölk kommer efter att kvoterna slopats fortfarande att betalas som ett literstöd. I södra Finland stöds mjölkproduktionen från och med år 2015 i sin helhet med EU:s mjölkkopremie, som är högre än det nuvarande nationella literstödet. Genom det beslut som nu fattats tryggas situationen under de kommande åren för framför allt de unga producenter som vill utveckla sin produktion. De stödvillkor som är kopplade till de nuvarande kvoterna är i kraft ända tills systemet med mjölkkvoter upphör.
Systemet med mjölkkvoter uppstod för flera decennier sedan under en tid när överproduktion hade blivit ett stort problem och produktionstillväxten måste stävjas. I Finland hade ett kvotsystem införts redan innan vi gick med i EU, och detta har sedan år 1995 genomförts som en del av det kvotsystem för mjölk som omfattar hela EU. De senaste åren har EU:s jordbrukspolitik blivit allt mer marknadsorienterad. Redan för några år sedan beslutades det på EU-nivå att också marknadssystemet för mjölk skulle ses över, och man beslutade att mjölkkvoterna avskaffas efter en övergångsperiod. Denna övergångsperiod upphör i slutet av kvotperioden 2014/2015 dvs. den 31 mars 2015.
EU:s regelverk förbjuder entydigt en förlängning av det nuvarande kvotsystemet för mjölk. Producentorganisationerna har fört fram sin oro över att produktionen eventuellt ökar då kvotgränserna slopas, och de har föreslagit att man i stället inför nya nationella stödrättigheter. Man har framför allt varit bekymrad över fortsättningen för det nordliga stödet för mjölk. Stödrättigheterna skulle begränsa det produktionsstöd för mjölk som betalas till enskilda gårdar, och härigenom indirekt begränsa den producerade mjölkmängden. Olika handlingsmodeller har undersökts genom ett brett samarbete där man granskat verkningarna med hänsyn till såväl produktionen som den administrativa bördan och regelverkets villkor.
Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen menar att den oro man på producentfältet ger uttryck för är begriplig eftersom många jordbrukspolitiska instrument nu förändras samtidigt som kvotsystemet slopas. De grundliga utredningar som gjorts visar ändå att det primära målet är att förbättra branschens konkurrenskraft på sikt. Införandet av stödrättigheter skulle försämra verksamhetsvillkoren för framtidens mjölkproducenter, eftersom begränsningarna i synnerhet skulle riktas mot de gårdar som investerar i produktionen.
- De aktiva mjölkproducenterna ska beredas möjlighet att utveckla sin produktion, och förvaltningen ska främja framför allt de unga producenternas situation. Införandet av stödrättigheter skulle medföra ytterligare byråkrati för jordbrukarna i ett läge där byråkratin i stället borde minskas, säger Koskinen.
Man kommer att följa noga med produktionen också framöver. Om utvecklingen börjar avvika kraftigt från den stabila kurs den nu beräknas ha kan mjölkproduktionens utveckling styras upp med administrativa metoder. I första hand ska ändå nyckeln till den framtida produktionsutvecklingen anförtros branschens främsta experter, dvs. mjölkproducenterna själva.
- Konkurrensen på världsmarknaden blir allt hårdare, och konkurrensförmågan måste hela tiden förbättras. Den finländska mjölkproduktionen får inte sacka efter när resten av världen går vidare, framhåller minister Koskinen.
Ytterligare upplysningar:
statssekreterare Risto Artjoki tfn 0295 162 254
avdelningschef Heimo Hanhilahti tfn 0295 162 286
konsultativa tjänstemannen Martti Patjas tfn 0295 162 474
