Finlands områden med betydande översvämningsrisk har angetts
Jord- och skogsbruksministeriet angav i dag 18 områden där översvämningsriskerna bedöms vara betydande ur allmän synpunkt. Av områdena ligger 14 vid älvar eller åar och 4 vid havskusten. Kriterierna för områden med betydande översvämningsrisk uppfylldes inte längre i fyra tidigare angivna områden. Den positiva utvecklingen förklaras både av en lyckad hantering av översvämningsrisker och av ökade kunskaper om översvämningsrisker genom kartläggning av översvämningar.
Genom sitt beslut den 19 december 2024 angav jord- och skogsbruksministeriet på förslag av närings-, trafik- och miljöcentralerna områden med betydande översvämningsrisk i avrinnings- och kustområden. Förslagen baserade sig på preliminära bedömningar av översvämningsriskerna i alla Finlands avrinningsområden och kustområden. Vid bedömningen av hur betydande översvämningsrisken är beaktas sannolikheten för översvämningen och ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen eventuellt orsakar samt regionala och lokala omständigheter.
För områdena med betydande översvämningsrisk tillsattes också regionala översvämningsgrupper med uppgift att fastställa och följa upp målen och åtgärderna för hanteringen av översvämningsrisker samt att ordna det myndighetssamarbete som behövs vid beredningen av planer för hantering av översvämningsrisker.
De största riskerna i Kumo älvs och Kemi älvs avrinningsområden
De största översvämningsriskerna vid vattendrag bedömdes fortfarande föreligga i Björneborg i Kumo älvs avrinningsområde och i Rovaniemi i Kemi älvs avrinningsområde. De största riskerna för översvämning vid havskusten bedömdes föreligga i huvudstadsregionen, Fredrikshamn och Kotka kustområde, Åbo kustområde och Kemi kustområde. I områdena med betydande översvämningsrisk består riskerna av bland annat bebyggelse i översvämningshotade områden, områden som är svåra att evakuera, nödvändiga tjänster samt risker för miljön och kulturarvet.
Det är viktigt att notera att skador och olägenheter orsakade av översvämningar förekommer också annanstans än i de områden med betydande översvämningsrisk som nu angetts. Närings-, trafik- och miljöcentralerna främjar beredskapen inför översvämningar och hanteringen av översvämningsrisker vid vattendrag och vid kusten också i andra områden än områden med betydande översvämningsrisk. Kommunerna har huvudansvaret för att bedöma, konstatera och hantera riskerna för dagvattenöversvämningar.
Planeringen av hanteringen av översvämningsrisker grundar sig på EU:s översvämningsdirektiv (2007/60/EG) samt på lagen (620/2010) och förordningen (659/2010) om hantering av översvämningsrisker.
Hanteringen av översvämningsrisker har förbättrats i Finland
Vid den senaste bedömningen av översvämningsrisker identifierades inga nya områden med betydande översvämningsrisk. Däremot uppfyllde fyra tidigare riskområden inte längre kriterierna för områden med betydande översvämningsrisk. Att ett område inte längre klassificeras som ett område med betydande översvämningsrisk är ett tecken på att riskhanteringen i området har gett goda resultat.
I de områden som inte längre klassificeras som områden med betydande risk har man lyckats minska översvämningsriskerna genom att bland annat bygga vallar och öka genomströmningskapaciteten under broar. Utöver de strukturella skyddsåtgärderna mot översvämningar har också åtgärder som främjar beredskapen för översvämningar och agerandet vid översvämningssituationer en central betydelse för hanteringen av översvämningsriskerna. Olika åtgärder för hantering av översvämningsrisker har genomförts och genomförs fortsättningsvis i alla områden med betydande översvämningsrisk i Finland.
Klimatförändringar innebär nya utmaningar för hanteringen av översvämningsrisker
Vid bedömningen av översvämningsrisker och identifieringen av riskområden har nuvarande kunskap om klimatförändringarnas konsekvenser beaktats. Trots att klimatförändringarna ökar översvämningsriskerna i många avrinningsområden och vid kusten, har det sedan den föregående bedömningen för sex år sedan inte skett någon sådan förändring som skulle ha lett till identifiering av helt nya riskområden.
Klimatförändringar innebär emellertid nya utmaningar för hanteringen av översvämningsrisker. Översvämningarna i slutet av november var ett bra exempel på hur klimatförändringar påverkar översvämningsriskerna och vattenförhållandena i Finland, säger Tapio Tuukkanen, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
”I olika delar av Finland orsakade snösmältning och kraftiga regn både dagvattenöversvämningar och översvämningar vid vattendrag, och även en ispropp orsakade översvämning. Samtidigt var läget i Norra Karelen klart torrare än normalt”, säger Tuukkanen.
Utöver att extrema väderhändelser blir vanligare försvåras hanteringen av översvämningsrisker också av att situationerna är oregelbundna och utvecklas snabbt. Översvämningar har förekommit under alla årstider under de senaste åren. Dessutom utvecklas och förändras situationerna snabbt, vilket gör det svårare att förutse översvämningar och framhäver vikten av beredskap inför översvämningar ytterligare.
Utöver planeringen av hanteringen av översvämningsrisker och myndigheternas verksamhet är också medborgarnas och andra aktörers egen beredskap inför översvämningar viktig.
Länkar till andra sidor:
Hantering av översvämningsrisker (på finska) (vesi.fi)
Nationella planen för anpassning till klimatförändringar
Handlingsprogram för anpassning till klimatförändringarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde fram till 2027: Riskhantering och konkurrenskraft i ett föränderligt klimat
Mer information
Tapio Tuukkanen, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 162 048
Antti Parjanne, ledande sakkunnig inom vattenhushållning, jord- och skogsbruksministeriet, tfn +358 295 162 071
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi
Mer detaljerad information om områdena med betydande översvämningsrisk och deras egenskaper kan fås av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Finlands miljöcentral sammanställer sammanfattande uppgifter om översvämningsrisker på riksnivå.
