FN:s globala mål för hållbar utveckling: Växtskyddet tryggar livet

FN:s internationella växtskyddsår 2020 är betydelsefullt också med tanke på FN:s mål för hållbar utveckling. Växtskyddet har samband i synnerhet med dessa sex mål: ingen fattigdom, ingen hunger, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbar konsumtion och produktion, bekämpa klimatförändringarna, ekosystem och biologisk mångfald. Alla dessa mål gäller varje människa. Sunda växter är en förutsättning för livet.

Mål 1 och 2: Ingen fattigdom – ingen hunger

Målet för det internationella växtskyddsåret är att öka människors medvetenhet om växtskydd och identifiera växtskadegörare: växtsjukdomar och skadedjur. När människor känner igen skadegörare och tecken på angrepp av växtsjukdomar kan de reagera snabbt och förhindra skador.

- Om vi inte lyckas stoppa växtskadegörarna i tid, kan förstörda skördar leda till svält. När skadegörare förstör odlingar, riskerar detta också utkomsten, vilket igen ökar fattigdomen, påpekar specialsakkunnig Ralf Lopian.

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Vi har redan beklagligt många exempel på hur ett dåligt växtskydd och spridning av växtskadegörare påverkar arbetet och den ekonomiska tillväxten. I Italien spred sig en växtsjukdom på olivodlingar mycket snabbt. Odlarna löpte allvarliga risker för att förlora sin utkomst och en del av skörden gick ju förlorad.

Skogarna och virkesmarknaden är också  utsatta för växtskadegörare. Som exempel kan nämnas de skogsskador som contortabastborren har orsakat i Kanada.  Det ökade antalet skogsbränder i Australien, Ryssland, Brasilien, Kalifornien och Portugal har också vållat skada. Skogsskador har också förekommit alldeles i grannskapet när Sveriges omfattande skogsbränder år 2018 förstörde cirka 25 000 hektar skog.

- Insekterna har orsakat skada även i Centraleuropa. Granskogar har drabbats av angrepp av insekter bland annat i Tjeckien, Österrike och Tyskland. Den internationella virkesmarknaden har lidit av stora störningar på grund av skadorna, berättar konsultativa tjänstemannen Tatu Torniainen. 

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Hållbart resande är en del av konsumtionen. Med tanke på växtskyddet har hållbart resande klart att göra med införsel av växter och att resenärerna bör känna till  importreglerna.

- En ansvarig resenär tar inte in i landet växter eller växtprodukter från länder utanför EU. När det gäller EU-området bör man vara uppmärksam på att man bara för in inspekterade växter. Värdväxter till päronpest får föras in från EU: s territorium endast om de har ett PZ-pass för regionala växter. Våra växter håller sig friska när vi inte tar med oss växtskadegörare över gränserna, säger växtskyddschef Marja Savonmäki.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Klimatåtgärder har efterlysts redan under en längre tid. Även med tanke på växtskyddet är klimatåtgärder enormt nödvändiga. När man kommer till insikt om klimatåtgärdernas inverkan på växtskyddet och livsmedelsproduktionen, gagnar detta både klimatet och livsmedelsproduktionen.

- Klimatförändringen och därigenom klimatuppvärmningen skapar gynnsamma levnadsförhållanden för växtskadegörare. Därför måste vi motarbeta förändringen och vidta konkreta klimatåtgärder, säger kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet.

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Ekosystemet och den biologiska mångfalden omfattar bland annat åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden. Till exempel skogar är på samma sätt som odlingsväxter viktiga med tanke på den biologiska mångfalden och välfärden. Skörden av insektspollinerade grödor är i sin tur beroende av antalet pollinerare. Utan pollinerare blir det ingen skörd.

Att förbättra medvetenheten om växtskyddet och sprida information om skadegörare är förebyggande metoder för att bevara den biologiska mångfalden och en tillräcklig livsmedelsproduktion i världen.

Dags att stanna upp

FN:s internationella växtskyddsår 2020 är ett bra tillfälle att stanna upp och fundera på växtskyddets betydelse: Vad händer om vi inte aktivt följer upp växtskyddet och de risker som det utsätts för? Vad händer med våra skogar, odlingsväxter, bär och frukter? 

Ansvaret för den värld som vi lämnar åt kommande generationer vilar på oss alla. 

När vi skyddar växter, skyddar vi livet – i dag och i morgon!

Ytterligare information

•    På jord- och skogsbruksministeriets webbplats (på finska)
•    På Livsmedelsverkets webbplats
•    Webbplatsen för det internationella  växtskyddsåret (på engelska)