Rekommendationer för att följa upp och bekämpa invasiva främmande arter

”Att sätta i kraft den internationella konventionen om barlastvatten är nödvändigt när man vill bekämpa främmande arter som fartyg sprider”, säger projektets koordinator Maiju Lehtiniemi vid Finlands miljöcentral.

Nätverket av koordinatorer ska täcka hela landet. Skyldigheten att rapportera om främmande arter ska gälla medborgare, myndigheter och forskare.

”Det är viktigt att vi alla är vaksamma när det gäller att förhindra introduktion av nya eller gamla främmande arter: vi ska göra iakttagelser i miljön och vidta åtgärder genast när vi märker att en främmande art sprider sig okontrollerat”, konstaterar Lehtiniemi.

Främmande arter är arter av organismer, såsom prydnadsväxter, vilt, vattenorganismer, sjukdomsalstrare eller skadegörare som spritt sig till nya platser via människor. I den nya livsmiljön kan dessa för oss främmande arter förändra omgivningen, tränga undan ursprungliga arter, sprida sjukdomar eller orsaka skada på till exempel odlingsväxter eller skogsbruket. Särskilt skadliga främmande arter i Finland är jättelokor, vresros, kräftpest, spansk skogssnigel, mink och farliga växtskadegörare.

Ett vanligt sätt för främmande arter att ta sig ut i naturen är att de sprider sig från odlingar eller från trädgårdar med växtrester. Skadliga främmande djur är djur som människan släppt ut i eller flyttat till naturen eller som har rymt från farmer.

”Det är viktigt att trädgårdens växtrester förstörts på rätt sätt. Det som är väsenligt när det gäller att bekämpa jättebalsamin och jätteloka är att man förhindrar fröspridning på förekomstplatsen.”

När man vill förhindra spridning av vattenorganismer, ska man fästa särskild vikt vid att fångstredskap, båtar och fiskeredskap är rena när man flyttar dem från ett vatten till ett annat. Ett enkelt sätt att bekämpa spridning av kräftpest är att man inte längre transporterar eller förvarar för hemmabruk avsedda kräftor i vattnet, inte ens i små mängder. Den viktigaste spridningsvägen är kräftan själv.

Svartmunnad smörbult som spritt sig med fartyg riskerar att ta sig till inre vatten

Främmande arter anländer till Östersjön och närvattnen med hjälp av fartyg. Därför är det av vikt att man inleder en regelbunden uppföljning av arter i de livligaste gods- och kemikaliehamnarna för största delen av de främmande arterna kommer till dessa hamnar. Uppföljningen ska hjälpa att upptäcka dem tidigt.

Forskningsprojektet HAVINA visade också att svartmunnad smörbult invaderar nya områden vid Finska kusten och sprider sig från hamn till hamn i allt snabbare takt. Lokalt har arten förökat sig snabbt. Nu riskerar svartmunnad smörbult att sprida sig till Saima kanal och vidare till inre vattnen.

Under projektet togs också fram en modell för uppskattning av kostnaderna för bekämpningsåtgärder och kartlades möjliga nya mekanismer för finansiering av bekämpningen av de risker och hot som främmande arter medför. En stor del av de finansieringsmekanismer som redan nu tillämpas i världen kunde vara tillämpliga också i Finland.

Information om upptäckta arter i webbportalen

De sju forskningsinstituten, verken och organisationerna utvecklade också tillsammans en webbportal som gäller främmande arter: www.vieraslajit.fi. Där finns information om arterna och via portalen kan man lämna rapporter om upptäckta främmande arter. Avsikten är att centraliserat samla in info om upptäckta främmande arter i hela landet. Utifrån informationen kan man följa upp hur utbredningen av arterna ändras och planera bekämpningsinsatser.

I HAVINA-forskningsprojektet som handlade om kontroll över och ökad medvetenhet om främmande arter deltog sju olika instanser: Finlands miljöcentral SYKE, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet VFFI, Forskningsinstitutet för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Naturhistoriska centralmuseet LUOMUS, närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland och Finlands naturskyddsförbund. Projektet finansierades av jord- och skogsbruksministeriet.

Mer information:

specialforskare Maiju Lehtiniemi, projektets koordinator, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 356, förnamn.efternamn@ymparisto.fi

konsultativa tjänstemannen Johanna Niemivuo-Lahti, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2259, förnamn.efternamn@mmm.fi