Husu-Kallio: det mångkulturella är en möjlighet också för landsbygden

– Det mångkulturella är en möjlighet också för landsbygden. Det krävs emellertid åtgärder på landsbygden för att de som vill jobba och de som behöver arbetskraft ska mötas och samarbetet ska ske i gott samförstånd, konstaterade jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio i sitt anförande, som inledde seminariet En mottagande landsbygd, som handlade om integration av flyktingar på landsbygden.

Vid seminariet, som ordnades fredagen den 22 januari, gavs det svar bl.a på vilka utmaningar och möjligheter invandringen innebär för landsbygden.

Landsbygdsprogrammet som hjälp vid integrationen av invandrare

Vid integrationen av invandrarna måste alla insatser tas till vara. Också projektfinansiering från EU står till förfogande. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 ger möjligheter till integration i synnerhet med tanke på den sociala gemenskapen.

– Det är viktigt att vi funderar på hur vi ska få de nya invånarna att bli en del av gemenskapen på den ort som de har kommit till. Via landsbygdsprogrammet kan man finansiera bl.a. skapandet av nätverk, verksamhet som ger information om vår kultur och våra seder, språkutbildning samt hobbyverksamhet för invandrare. Inom ramen för olika projekt bygger man också upp ett samarbete mellan invandrare och företagare och bidrar till att överbrygga eventuella kulturella hinder. Man kan försöka öka känslan av social gemenskap bl.a. genom att ordna evenemang till vilka de som av olika anledningar annars lätt blir utanför bjuds in, berättade landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho.

Stöd för utvecklingsprojekt kan sökas av offentligrättsliga och privaträttsliga samfund, som exempelvis kommuner, föreningar, organisationer och andelslag. Stöden kan sökas hos närings-, trafik- och miljöcentralerna och leadergrupperna.

Punkalaidun föregår med exempel

Ett av de projekt som finansieras med medel ur landsbygdsprogrammet drivs med stor framgång i Punkalaidun. Den goda praxis man tagit fram i Punkalaidun har redan spritts till mer än hundra orter runt om i landet.

– Tack vare det integrationsfrämjande arbetet stannar invandrarna kvar på orten och bosätter sig där som arbetstagare eller företagare. När vi väl hade lyckats skingra arbetsgivarnas första farhågor förändrades hela deras inställning fullständigt. Det centrala är att föra en öppen diskussion, betonar Maarit Tiittanen, som leder integrationsprojektet Maahanmuuttajat kylille.

Till dem som stannat i Punkalaidun som en följd av integrationsprojektet hör också Kyi Kyi Kying och Eh Ler Bleh, som kom till Finland som flyktingar från Myanmar.

– Vi kom till Punkalaidun 2008. Allting i Finland var nytt för oss: det var kallt, och vi hade ingen aning om vad en dusch var för något, eller hur en spis fungerar. Nu har vi vardera examen, arbetsplats, egnahemshus och barn som studerar. I Finland har vi fått allt det som vi tidigare bara kunde drömma om. Förhoppningsvis får vi i år också finskt medborgarskap, berättade Ler Bleh

Mer information lämnas på jord- och skogsbruksministeriet av
Lantbruksöverinspektör Marianne Selkäinaho, tfn 02951 62218, fornamn.efternamn@mmm.fi

Mer information om hur landsbygdsprogrammet kan utnyttjas i det integrationsfrämjande arbetet ges av
Närings-, trafik- och miljöcentralerna och leadergrupperna