Utredningen om att bygga ett vildsvinsstängsel vid östgränsen leder inte till fortsatta åtgärder

På uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet har det tagits fram en utredning om de ekologiska konsekvenser som ett vildsvinsstängsel vid östgränsen ska kunna medföra. Utredningen ger inte upphov till några vidare åtgärder. Utredningen visar att ett stängsel inte kan förhindra vildsvin från att ta sig in till Finland.

Det är väldigt svårt att bygga ett fullständigt tätt stängsel. Därför är det inte säkert att ett stängsel skulle minska risken för spridning av afrikansk svinpest (ASF). Det är väldigt utmanande att bygga ett stadigt stängsel i Östra Finlands skogklädda höjder som genomkorsas av vägar och vattendrag. Vildsvin är också starka djur som rör sig över stora områden och kan gå runt eller igenom ett stängsel.

Ett stängsel hindrar också uppnåendet av flera av Finlands mål som handlar om biodiversitet. Förutom för vår fauna är konsekvenserna negativa också för stora däggdjur i hela Fennoskandinavien och i de västra delarna av Eurasien. I synnerhet rör detta arter som brett ut sig till båda sidor av gränserna, till exempel stora rovdjur och hjortdjur. Särskilt när det gäller stora rovdjur kan ett stängsel inverka på hur man bedömer livskraften hos populationer av rovdjur och uppnår målen i EU:s habitatdirektiv.

Behovet av stängsel är ca 500 kilometer. Kostnaden för ett stängsel som uppfyller minimikraven uppgår till omkring 30 000 - 32 000 euro/km (moms 0 procent) utan kostnader för röjning, markarrende och/eller tvångsinlösen.

Enligt jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio är raska åtgärder och samarbete av stor betydelse vid bekämpningen av afrikansk svinpest.

- Sjuka och döda djur ska undersökas snabbt, vilket minskar smittrisken. Jakt är också ett bra sätt att bekämpa sjukdomen. År 2018 togs det 715 prover från vildsvin för analys av afrikansk svinpest och fälldes 893 vildsvin. I januari 2018 fanns det enligt Naturresursinstitutet ca 3155 vildsvin i Finland. Följande bedömning av populationens storlek görs i april i år. Samarbete mellan myndigheter, näringens representanter, experter på viltfrågor och jägare är det bästa sättet att undvika smittrisken, påpekar Husu-Kallio.

Ett praktiskt exempel på Tullens, Gränsbevakningsväsendets och Livsmedelsverkets myndighetssamarbete är Finlands första tullhund Aino som jobbar med att söka efter animaliska livsmedel. Aino började jobba vid gränsstationen i Vaalimaa den 14 juni 2018. Hunden söker efter förbjudna livsmedel av animaliskt ursprung som förs in i landet och kan sprida afrikansk svinpest. 

- Aino som huvudsakligen jobbar vid den ryska gränsen kommer inte att vara den enda mathunden utan verksamheten ska utvidgas. I år ska Tullen börja skola en mathund som kommer att jobba på Helsingfors-Vanda flygplats. Som det nu ser ut är Ainos kollega färdigskolad sommaren 2020. En till mathund hjälper ytterligare att bekämpa sjukdomen, gläder sig kanslichef Husu-Kallio.

Enligt regeringens beslut innehåller budgeten 2019 ett anslag på ca två miljoner euro för bekämpning av svinpesten. Pengarna ska användas bland annat för att montera infotavlor och placera kärl för matavfall vid gränsövergångsställen. Vidare har ändringen av lagen om djursjukdomar som gäller krav på information till resande sänts till riksdagen för behandling.

- Ministeriet fortsätter alltså det aktiva arbetet för att bekämpa svinpesten, men såsom utredningen visar finns det inte längre något behov att fortsätta dialogen om ett vildsvinsstängsel, säger Husu-Kallio.

Ministeriet bad hösten 2018 Naturresursinstitutet utreda vilka ekologiska konsekvenser byggandet av ett vildsvinsstängsel skulle medföra. Livsmedelssäkerhetsverket Evira har också bedömt hur effektivt ett stängsel skulle stoppa spridningen av afrikansk svinpest.

Utredning. Ekologiska konsekvenser av att bygga ett vildsvinsstängsel vid östgränsen (på finska)

Mer information:

Jaana Husu-Kallio, kanslichef, tfn 0400 291910