Nyskördade jordgubbar och nypotatis till midsommar
På midsommar får vi traditionellt äta årets första jordgubbar och nypotatis. Jordgubbar som har odlats i odlingstunnlar har man kunnat köpa redan i flera veckor. De första jordgubbarna på friland mognar precis till midsommar. Nypotatis har man skördat sedan andra veckan i juni och nu växer även andra grönsaker i snabb takt på grund av det soliga vädret.
Värmeböljorna under de senaste dagarna har varit gynnsamma för jordgubbar som odlats under gasväv på friland i Södra Finland.
- Nu ser det ut att vi i Södra Finland får njuta av nyskördade jordgubbar på midsommar, säger Minna-Mari Kaila, avdelningschef på jord- och skogsbruksministeriet.
På andra håll i landet får man ännu vänta på skörden. Sommarens början i landets mellersta och norra delar påverkar också skörden av de första jordgubbarna.
- Den huvudsakliga skördetiden för jordgubbar börjar i Södra Finland i juni–juli. Just nu är förutsättningarna för en lyckad skörd relativt goda. En förutsättning är naturligtvis att det finns tillräckligt med arbetskraft på odlingarna.
I fjol uppgick jordgubbsskörden i Finland till 17 750 ton.
Jordgubbar som odlas i tunnlar mognar också till midsommar
Jordgubbar odlas allt mer i odlingstunnlar, vilket har avsevärt förlängt skördeperioden.
- Skörden i odlingstunnlar har redan pågått i några veckor, men huvudsakligen mognar bären precis före midsommar.
Jordgubbar kan odlas i odlingstunnlar från senvåren till förhösten. I tunnlar odlas jordgubbar på en areal på sammanlagt 38 hektar.
Nypotatis och andra läckerheter
Nypotatis har man kunnat köpa sedan andra veckan i juni. Efterfrågan på nypotatis har varit väldigt bra.
Även andra grönsaker som är i säsong, till exempel rädisa, tidig kål, blomkål, broccoli och salladskål, isbergssallad och rabarber, finns redan i butikerna.
- Även inhemska grönsaker har växt bra i det soliga vädret. I Egentliga Finland och Södra Savolax är grönsakerna redan skördfärdiga och i Tavastland får man säkert njuta av den första skörden på midsommar, lovar Mika Virtanen, växtodlingsombud på MTK.
Säsongsarbetare behövs fortfarande
I våras var diskussionen om säsongsarbetarnas ankomst till Finland livlig. Enligt regeringens första riktlinjer fick 1 500 arbetstagare som är nödvändiga med tanke på primärproduktionen komma till landet från EU och länder utanför EU. Säsongsarbetarna kommer huvudsakligen från Ukraina.
I maj ändrade regeringen riktlinjerna och gav tillstånd till 3 000 nya säsongsarbetare från länder utanför EU. Vid månadsskiftet höjdes antalet ännu en gång.
- Antalet säsongsarbetare som får komma in till landet höjdes vid ingången av juni till 9 000, men de som redan finns här ligger ännu under den gränsen, säger Veli-Pekka Reskola på jord- och skogsbruksministeriet.
Det begränsade antalet säsongsarbetare har påverkat gårdarnas odlingsplaner. Upp till 80 procent av all säsongsarbetskraft arbetar på bär- och grönsaksodlingar som hittills inte haft någon möjlighet att sköta plantering, rensning eller skördearbeten maskinellt.
- På grund av begränsningarna odlar vissa gårdar inte alla åkrar eller så väntar de fortfarande på säsongsarbetare. Om det inte finns tillräckligt med arbetskraft kommer det säkert att påverka vår bär- och grönsaksproduktion i år, säger Jyrki Niemi, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet.
Bristen på säsongsarbetare orsakar enligt Jyrki Niemi ekonomiska förluster för gårdarna.
- Detta kan ha ekonomiska multiplikativa effekter också regionalt.
Även inhemsk arbetskraft söks
Arbets- och näringsministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet har i samarbete med producentorganisationerna försökt aktivera den arbetskraft som är ledig i Finland.
Åtgärderna har handlat om bland annat att temporärt utvidga tillämpningsområdet för förordningen om rörlighet och en temporär höjning av utkomstskyddet för arbetslösa.
- På grund av höjningen kan en arbetslös person tjäna 500 euro i månaden i stället för tidigare 300 euro utan att förlora sina arbetslöshetsförmåner, säger Reskola.
Inhemsk arbetskraft söks på tjänsten TöitäSuomesta.fi.
Finland är självförsörjande
Trots att coronaviruspandemin har förändrat våra matvanor på många sätt, har den också visat att Finland är mycket självförsörjande när det gäller livsmedel. Utbudet av livsmedel har varit tillräckligt och priserna har hållits på normal nivå.
- Livsmedelskedjan har mycket snabbt övergått från en efterfrågechock till en recession. Chocken var resultat av att efterfrågan i restauranger, skolor, arbetsplatser och andra storkök tog slut och hushållen började bunkra mat.
I en recession ökar försäljningen av baslivsmedel och försäljningen av andra livsmedel minskar, säger Niemi.
Han tror dock att coronaviruspandemins skador på livsmedelskedjan är relativt små och att man kan fira midsommar med gott mod. - Om krisen blir kort.