Skogsägarnas mål och förväntningar utreds i en bred enkät
Klimatförändringen och nya investeringar i skogsbranschen har lyft fram skogarna i den allmänna debatten. Vi säger ofta att våra skogar är vår gemensamma nationalförmögenhet. Största delen av skogarna ägs dock av vanliga familjer som tar självständiga beslut om hur de sköter sina skogar. En omfattande undersökning, som delvis finansieras av jord- och skogsbruksministeriet, ska nu ta reda på hurdana dessa ca 350 000 familjeägda skogsfastigheter och dessa skogsägare som är över 600 000 till antalet är.
Den senaste landsomfattande undersökningen om skogsägandet härstammar från 2009. På tio år har bestämmelserna och organisationerna ändrats, marknaderna är friare, skogsvårdsmetoderna har utvecklats och skogsägarna använder nu också många digitala tjänster. Det finns alltså behov av nya data.
Undersökningen Skogsägare 2020 leds av Helsingfors universitet med Naturresursinstitutet, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PPT och Arbetseffektivitetsföreningen TTS som medverkande parter. Ungefär 16 000 skogsägare runt om i landet har slumpmässigt valts ut i svarsgruppen. Resultaten förväntas bli klara 2020.
Små familjeägda skogsfastigheter - splittrat ägande
De familjeägda skogsfastigheterna är relativt små, i medeltal 30 hektar. För ägarna gäller likadana utvecklingstrender som för det övriga samhället: urbanisering, stigande ålder och högre utbildningsnivå.
Allt flera skogsägare bor nuförtiden i staden, långt borta från sina skogar, och får sin inkomst från något annat än från jord- och skogsbruket. Trots detta har skogsägarna stort inflytande när det gäller skogsvård och skogarnas tillstånd.
- Tre till jämna tiotal avrundade siffror beskriver väl betydelsen av skogsägarfamiljer: de äger 60 procent av skogsmarken, 70 procent av skogstillväxten och de säljer 80 procent av det inhemska virke som industrin behöver, säger Harri Hänninen som arbetar som forskare vid Naturresursinstitutet.
- Skogsägarna tar självständiga beslut om de skogsrelaterade målen och hur de gör med dem. Detta gör de utifrån sina egna mål och preferenser samt marknadsekonomins lagar om efterfrågan och utbud, säger forstrådet Marja Kokkonen vid jord- och skogsbruksministeriet. Dessa mål, värderingar och förväntningar försöker vi nu tillsammans utreda genom denna omfattande undersökning, tillägger Kokkonen. När resultaten är klara, vet vi mera och kan fokusera politiska åtgärder för att skapa en god omvärld för det privata skogsbruket.
Hurdana är skogsägare av årsmodellen 2020? (Finlands skogscentrals nyhet 19.2.2019)
Skogsägare 2020 (på finska; Helsingfors universitets webbportal)
Ytterligare information:
Marja Kokkonen, forstråd, tfn 029 516 2444
Juha S. Niemelä, överdirektör, tfn 029 516 2009
e-post: fornamn.efternamn@mmm.fi
