Naturresursinstitutets uppdaterade scenarioanalys av klimatplanen för markanvändningssektorn är färdig
Genom att fullt ut genomföra klimatplanen för markanvändningssektorn (MISU) uppnås målet om att öka kolsänkan med minst tre miljoner ton CO2-ekvivalenter fram till 2035, framgår det av Naturresursinstitutets rapport. Enligt rapporten måste dock klimatpolitiken som helhet ses över på nytt på grund av förändringarna i verksamhetsmiljön och de ändringar som gjorts i beräkningsmetoderna för växthusgasinventeringen.
Syftet med den rapport som beställts från Naturresursinstitutet är att få en uppdatering av basscenariot för markanvändningssektorn (MISU-WAM) i fråga om scenarierna för träanvändning och skogstillgångar så att de är förenliga med den ändrade verksamhetsmiljön samt att på nytt beräkna utvecklingen av utsläpp och upptag i kolsänkor inom markanvändningssektorn enligt de ändrade beräkningsmetoderna. Förändringar i verksamhetsmiljön är bland annat att användningen av trä har ökat och att importen av ryskt trä har stannat av. Ändringarna i beräkningsmetoderna märks i utsläppsuppskattningarna för sådan skogsmark som utgörs av dikad torvmark. Dessutom ville man genom rapporten också definiera alternativa utvecklingstrender för träanvändning för att kunna se hur mycket markanvändningssektorns nettosänka kan ändra genom ändringar i träanvändningen.
Rapporten bekräftar att klimatplanen för markanvändningssektorns mål om att öka kolsänkan med minst tre miljoner ton CO2-ekvivalenter fortfarande kan uppnås om klimatplanen för markanvändningssektorn genomförs fullt ut. Finansieringen av klimatplanen har skurits ned, men till exempel höjning av vattennivån på torvmarker stöds med CAP-finansiering, och åtgärder för beskogning kan göras frivilligt med finansiering från den frivilliga koldioxidmarknaden.
Enligt rapporten måste dock klimatpolitiken som helhet ses över på nytt, eftersom ändringarna i beräkningsmetoderna och verksamhetsmiljön gör att den utvecklingsprognos för kolsänkor som gjorts år 2020 och sträcker sig fram till år 2035 har visat sig vara alltför optimistisk. I växthusgasinventeringen märktes ändringarna först i budgeten för 2021. Orsakerna till att nettosänkan har minskat har utretts i en rapport som publicerades i december 2022. Länk till rapporten finns i slutet av detta pressmeddelande.
Rapporten kommer att användas för att utvärdera eventuella framtida åtgärder
Basscenariot för klimatpolitiken utarbetas inom ramen för statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) i projektet PEIKKO. Tre viktiga instrument för den nationella klimatpolitiken granskas: energi- och klimatstrategin, planen för klimatpolitiken på medellång sikt (KAISU) och klimatplanen för markanvändningssektorn.
Basscenariot blir färdigt våren 2024, varefter man inleder utarbetandet av ett politikscenario. Med politikscenario avses en granskning i vilken det ingår klimatåtgärder som det ännu inte har beslutats om men som kan anses vara möjliga med tanke på regeringens politiska linjedragningar. Vid ministerierna pågår för närvarande en kartläggning av eventuella klimatåtgärder inom olika sektorer, inklusive deras kostnads- och klimateffekter.
Med hjälp av den rapport från Naturresursinstitutets som publiceras idag bedöms de åtgärder som inkluderas i politikscenariot och åtgärdernas omfattning. Vid bedömningen av åtgärderna beaktas också hur väl de bidrar till att uppfylla andra mål och fullfölja andra skyldigheter än klimatåtagandena, till exempel målen i Europeiska unionens förordning om restaurering av natur och det nationella genomförandet av förordningen om avskogning.
Annanstans på vår webbplats:
Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande 21.12.2022: Naturresursinstitutets utredning om markanvändningssektorns nettosänkor har blivit klar – Jord- och skogsbruksministeriet (mmm.fi)
På andra webbplatser:
Naturresursinstitutets rapport 21.12.2022: fullgörandet av Finlands åtaganden för LULUCF-sektorn 2021–2025 (på finska)
Basscenarier för helheten energi- och klimatåtgärder på vägen mot utsläppsfrihet (PEIKKO)
Mer information:
Lotta Heikkonen
ledande sakkunnig
lotta.heikkonen@gov.fi
+358 295 162 074
Tarja Silfver
forskare, Naturresursinstitutet
tarja.silfver@luke.fi
+358 295 322 555
