Naturresursinstitutets utredning om markanvändningssektorns nettosänkor har blivit klar
De mest betydande orsakerna till att skogarnas effekt som nettokolsänka har minskat är en långsammare skogstillväxt, avverkningsvolymen och ett nytt sätt att bedöma utsläppen från marken, konstateras i en rapport som Naturresursinstitutet publicerade den 21 december.
De mest betydande orsakerna till att skogarnas effekt som nettokolsänka har minskat är en långsammare skogstillväxt, avverkningsvolymen och ett nytt sätt att bedöma utsläppen från marken, konstateras i en rapport som Naturresursinstitutet publicerade den 21 december.
Klimatplanen för markanvändningssektorn (MISU) främjar både målet ett koldioxidneutralt Finland 2035 och EU:s klimatmål. De åtgärder som ska genomföras inom markanvändningssektorn väntas ge en årlig nettoeffekt på minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2035. Målet baserar sig på den färdplan som regeringen offentliggjorde vid sitt klimatmöte i Nordsjö den 3 februari 2020.
I maj 2022 publicerades ett snabbestimat av inventeringen av växthusgaser 2021, och enligt det hade markanvändningssektorn blivit en utsläppskälla. När regeringen sommaren 2022 antog statsrådets redogörelse om klimatplanen för markanvändningssektorn, beslutade regeringen att vidta ytterligare kompletterande åtgärder för att målen i regeringsprogrammet och klimatlagen ska uppnås. En av de ytterligare åtgärderna var att Naturresursinstitutet gör en utredning om varför markanvändningssektorn (LULUCF) har blivit en utsläppskälla och vad det innebär för fullgörandet av skyldigheterna inom sektorn enligt EU:s regelverk.
Enligt utredningen berodde minskningen av skogen som nettosänka till stor del på en långsammare skogstillväxt, avverkningsvolymen och ett nytt sätt att bedöma utsläppen från marken. Utredningen visar att det bör fästas större vikt än tidigare vid att tillförlitligt mäta och minska utsläppen från marken samtidigt som man ser till att skogarna har en god tillväxtförmåga och vitalitet. Dessa klimatåtgärder ingår redan i såväl klimatplanen för markanvändningssektorn som den nationella planen för anpassning till klimatförändringar (NAP 2030) och den nationella skogsstrategin (NSS 2035). Enligt utredningen kommer Finland inte att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt EU:s LULUCF-förordning under perioden 2021–2025.
Statsrådet kommer att titta på den här utredningen och de andra utredningar som det beslutades om sommaren 2022 och utifrån dem ta ställning till fortsatta åtgärder. Alla ytterligare åtgärder som det beslutades om i samband med antagandet av klimatplanen för markanvändningssektorn, såsom en utredning om en avgift för ändrad markanvändning och en klimatbedömning av skogslagen, har inte slutförts ännu. De kommer att behandlas under 2023.
Den 14 december 2022 publicerade Statistikcentralen inventeringen av växthusgaserna 2021, och av den framgår det att skogen fortfarande är en nettokolsänka, men att markanvändningssektorn som helhet var en nettoutsläppskälla 2021. Skogen har alltså fortfarande tagit upp mer koldioxid än vad den har släppt ut. Skogens kolförråd har inte minskat.
Naturresursinstitutets rapport (på finska)
Mer information:
Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig (jord- och skogsbruksministeriet), epost: lotta.heikkonen @ gov.fi
Kari T. Korhonen, forskningschef (Luke), tfn 0295 323 030, epost: kari.t.korhonen @ luke.fi
