Regionala och kommunala aktörer efterlyser tydlighet i den nationella planen för anpassning till klimatförändringar och stöd för lokal anpassning

Den nationella planen för anpassning till klimatförändringar förnyas i år, och den kommer att styra Finlands anpassningsåtgärder fram till 2030. Beredningen har gjorts och sker fortsättningsvis i bred växelverkan med olika intressegrupper. Diskussioner fördes med de regionala och kommunala aktörerna den 20 juni.

I mindre grupper diskuterades bland annat praxis och behovet av information i fråga om olika risker och sårbarheter samt anpassningsåtgärder och uppföljningen av dem. Målet för diskussionerna var dessutom att identifiera effektiva styrmetoder och nätverk för informationsförmedling. Välfärdsområdenas kommande roll i det regionala anpassningsarbetet väckte också livlig diskussion.

"Klimatförändringarnas effekter och därmed också anpassningsbehoven är i hög grad beroende av bland annat markanvändningen och närings- och befolkningsstrukturen i regionerna, säger Karoliina Pilli-Sihvola, som är specialsakkunnig på jord- och skogsbruksministeriet. Heta och torra somrar kommer till exempel att få mycket olika effekt i städer och på landsbygden. Enligt Pilli-Sihvola inverkar också de ekonomiska resurserna på hur klimatförändringarnas risker realiseras på olika håll i Finland och på hur de kan begränsas. 

I sina sammandrag presenterade grupperna sin syn på vilka ärenden som borde granskas under beredningen av planen för anpassning till klimatförändringarna. Viktiga teman var bland annat:

• Regionernas och kommunernas försörjningsberedskap och resiliens när klimatet förändras
• Förberedelser för risker som grundar sig på näringsstrukturen i landskapen
• Öppen data och centraliserade datakällor som stöd för anpassningen
• En helhetsbild av behovet och åtgärderna för anpassning på regional nivå och landskapsnivå
• Välfärdsområdenas delaktighet i anpassningsarbetet

Beredningen av den nationella planen för anpassning till klimatförändringar (KISS2030) och anpassningen till klimatförändringarna har under året diskuterats också vid rundabordsforumet för klimatpolitik, i vetenskapliga sparrningsworkshoppar med forskare i våras och i e-panelen för unga i början av juni. Därtill har två barometerenkäter gjorts som stöd för beredningen. Intressegrupperna har gett sina synpunkter både på visionen och på arbetet med syftet, målen och åtgärderna.

Planen sänds på remissrunda i höst.

En arbetsgrupp har utsetts att bereda den nationella planen för anpassning till klimatförändringar fram till 2030 (KISS2030). Arbetsgruppen består av representanter för nio ministerier och leds av jord- och skogsbruksministeriet. Som stöd för sitt arbete har arbetsgruppen ett sekretariat med sakkunniga från jord- och skogsbruksministeriet, Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Institutet för hälsa och välfärd, Trafikledsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen. Uppföljningsgruppen för den nuvarande planen för anpassning deltar också i arbetet. Man kan följa hur beredningen framskrider i jord- och skogsbruksministeriets projektportal. 

Mer information:

• Karoliina Pilli-Sihvola, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, 029 516 2100, karoliina.pilli-sihvola(at)gov.fi (anträffbar till 22.7)
• Kirsi Mäkinen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, 029 516 2104, kirsi.makinen(at)gov.fi (anträffbar från 1.8)