Remissbehandling: Läs och ta ställning till planen för bekämpning av invasiva främmande arter
Jord- och skogsbruksministeriet begär om utlåtanden och synpunkter på hur man bäst kan bekämpa de arter som senast tagits upp i EU-förteckningen över invasiva främmande arter. I förslaget till hanteringsplan föreslås olika bekämpningsåtgärder och vem som ska genomföra dem. Utlåtanden kan lämnas fram till den 14 mars 2024.
Finland ska tillsammans med andra EU-länder försöka utrota eller förebygga spridning av invasiva främmande arter. Jord- och skogsbruksministeriet begär om utlåtanden och åsikter om bekämpningsmetoder för de 22 arter som nyligen tagits upp i EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Utlåtanden begärs från myndigheter och andra aktörer samt intressegrupper. Medborgare kan också framföra sina åsikter.
I förslaget har arterna delats in i tre grupper enligt utbredning och risken för spridning. Fyra av de exotiska arterna i EU-förteckningen förekommer i Finland, varav två är sällskapsdjur och två är trädgårds- och akvarieväxtarter. Dessa är musselblomma, japansk träddödare, Lampropeltis getula (saknar svenskt namn men kallas ibland kedjekungssnok) och Xenopus laevis (saknar svenskt namn men kallas ibland afrikansk klogroda). De övriga arterna i förslaget har inte påträffats i Finland.
Förslaget till hanteringsplan baserar sig på Naturresursinstitutets färska utredning om de 22 arter som tagits upp i EU:s förteckning över invasiva främmande arter och som handlar om hur dessa arter bäst bekämpas, via vilka vägar de sprids och kostnadseffektiva bekämpningsmetoder.
”Avsikten är att rikta bekämpningen till de platser där åtgärderna är till mest nytta för naturen. I planen ingår information om hur, var och när det är bäst att bekämpa olika främmande arter samt vilka myndigheter och samarbetspartner som behövs i bekämpningen”, berättar Johanna Niemivuo-Lahti, miljöråd.
Japansk träddödare har använts som trädgårdsväxt i Finland, och den har möjlighet att etablera sig i Finlands natur. För att hindra att arten sprids i den finska naturen föreslås det att den ska utrotas från gårdar och trädgårdar redan i god tid under övergångsperioden. Övergångsperioden på fem år löper ut den 2 augusti 2027, varefter japansk träddödare inte längre får odlas.
Musselblomma används i akvarier och trädgårdar, och arten har också hittats i en damm i Finland sommaren 2023. Växtbestånd av musselblomma ska utrotas i naturen, och eftersom det är förbjudet att odla dem ska de också elimineras från akvarier, gårdsdammar och vasplanteringar senast den 2 augusti 2024.
Det är absolut förbjudet att släppa ut sällskapsdjur, akvariedjur och akvarieväxter i naturen. Om de har kommit ut i naturen måste de avlägsnas omedelbart. De som har haft en kedjekungssnok eller en afrikansk klogroda som sällskapsdjur redan innan arten tagits upp i EU-förteckningen, det vill säga före den 22 augusti 2022, kan hålla djuret tills det dör av naturliga skäl.
Det är också viktigt att upplysa ägare av exotiska sällskapsdjur och akvarier samt de som har trädgårdsodling som hobby om de skador som arterna i EU-förteckningen kan orsaka. Man måste informera om de förbud som gäller dessa arter, i synnerhet förbudet att importera eller släppa ut dessa arter i naturen, och om lämpliga metoder för att utrota arterna samt hur man anmäler observationer.
I hanteringsplanen presenteras de huvudsakliga bekämpningsområdena och bekämpningsåtgärderna för fyra växtarter, 17 djurarter och en art av brunalg.
Grupp 1: Sällskapsdjur, trädgårds- och akvarieväxter som påträffas i Finland
• Musselblomma (växtart), japansk träddödare, Lampropeltis getula (saknar svenskt namn men kallas ibland kedjekungssnok) och Xenopus laevis (saknar svenskt namn men kallas ibland afrikansk klogroda).
• Åtgärder är kommunikation och utrotning.
Grupp 2: Arter som möjligtvis skulle kunna klara sig bra i Finland men som ännu inte har påträffats
• Syrenslide (växtart), mummichog, Morone americana (saknar namn på svenska, kallas ibland vitabborre), svart dvärgmal, nordlig ormhuvudfisk, Saxonius rusticus (saknar namn på svenska, kallas ibland rostkräfta).
• Åtgärder är kommunikation och att direkt utrota dem om de påträffas.
Grupp 3: Arter med låg spridningsrisk
• Hakea (växtart), västlig moskitfisk, östlig moskitfisk, axishjort, Callosciurus finlaysonii (saknar namn på svenska, kallas ibland mantelekorre), Pycnonotus cafer (saknar namn på svenska, kallas ibland rödgumpad bulbyl), Solenopsis geminata (saknar namn på svenska, kallas ibland tropisk eldmyra), Solenopsis invicta (saknar namn på svenska, kallas ibland röd eldmyra), Solenopsis richteri (saknar namn på svenska, kallas ibland svart eldmyra), Wasmannia auropunctata (saknar namn på svenska, kallas ibland mindre eldmyra), asiatisk klynnebländel (en brunalgsart), Limnoperna fortunei (saknar namn på svenska, kallas ibland gyllenmussla).
• Åtgärder är kommunikation och övervakning av utbredning.
Bekämpning av invasiva främmade arter väsentligt för främjande av den biologiska mångfalden
EU-förteckningen och den nationella förteckningen över invasiva främmande arter uppdateras vid behov på basis av arternas skadlighet. Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden och bekämpning av dem är därför ett viktigt sätt att motverka förlusten av biologisk mångfald. Genom bekämpning förhindras också ekonomiska, hälsomässiga och sociala skador orsakade av invasiva främmande arter.
Hanteringsplanerna och åtgärder i enlighet med dem är ett sätt att bekämpa de arter som ingår i förteckningarna. Genom dem svarar Finland för sin del också på de mål som ställts upp globalt och inom EU för att främja den biologiska mångfalden. Det nya förslaget till hanteringsplan är den femte i ordningen. Den kompletterar tidigare godkända hanteringsplaner, och tillsammans bildar planerna en helhet för bekämpning av invasiva främmande arter i Finland. Här kan du läsa mera om bekämpning av invasiva främmande arter i Finland.
Information om förekomster av arter samlas i portalen för främmande arter
Genom riktad kommunikation och allmän information uppmuntras människor att meddela om de påträffat främmande arter i portalen för främmande arter Vieraslajit.fi och delta i bekämpningen av arterna. Samtidigt vill man påminna markägare och kommuner om det ansvar de har att bekämpa invasiva främmande arter på egen mark.
Länkar
Naturresursinstitutets bakgrundsrapport till förslaget on hanteringsplan (på finska och engelska)
De ikraftvarande hanteringsplanerna I, III, III och IV
Ytterligare information:
Johanna Niemivuo-Lahti, miljöråd, tfn 0295 162 259, johanna.niemivuo-lahti(at)gov.fi
