Målet är hållbart välbefinnande som bygger på livsmedel och förnybara naturresur

Kapitlen och momenten under huvudtitlarna i budgetpropositionen 2015 har genomgått strukturella ändringar. Åtgärderna och resurserna har sammanställts under kapitlen så att de beskriver förvaltningsområdets strategiska helheter på ett bättre sätt.

Ny fondperiod och besparingar inverkar på anslagen

Budgetpropositionen 2015 tar hänsyn till att de åtgärder som ingår i EU:s fondperiod 2014–2020 ska börja genomföras och att programperioden 2007–2013 ska slutföras. Åtgärderna enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (landsbygdsprogrammet) och Europeiska havs- och fiskerifonden ökar anslaget totalt med över 100 miljoner euro.

Att genomföra landsbygdsprogrammet påverkar också de uppskattade inkomsterna i budgetpropositionen 2015. Inkomsterna ökar sammanlagt med cirka 513 miljoner euro, dvs. med drygt 80 procent. Jord- och skogsbruksministeriets totala inkomster uppskattas uppgå till 1 131 miljoner euro år 2015.

Jämfört med budgetramen som fastställdes våren 2011 omfattar budgetpropositionen besparingar på 210 miljoner euro, av vilka nästan hälften inom jordbruket och livsmedelsekonomin. De ytterligare besparingar som regeringen fattat beslut om jämfört med budgeten 2014 uppgår till 109 miljoner euro. Besparingarna gäller även förvaltningsområdets ämbetsverk och institut som får ett ca 18 miljoner euro, dvs. sju procent, mindre anslag jämfört med år 2014.

Nedskärningarna kräver ytterligare åtgärder för att anpassa verksamheten efter de knappare resurserna. Reformen av finansieringen för de statliga forskningsinstituten minskar ämbetsverkens och institutens nettoanslag ytterligare med 2,3 miljoner euro. Inom ministeriets förvaltningsområde genomförs också regeringens strukturpolitiska program som minskar och effektiviserar kommunernas verksamhet bl.a. inom livsmedelstillsynen och förvaltningen av landsbygdsnäringar.

Nya landsbygdsprogrammet startar

Målet är att stärka landsbygdens livskraft och diversifierade företagande samt att bidra till jordbrukets struktur- och produktivitetsutveckling. Ett centralt redskap i detta arbete är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020. Anslagsförslaget till landsbygdsutveckling är 408 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 41,1 miljoner euro. Ökningen beror främst på de nya åtgärder inom landsbygdsprogrammet som inleds 2015. Systemet med avträdelsestöd planeras fortsätta fram till slutet av 2018. Med avträdelsestödet främjas generationsväxlingar inom lantbruket och rennäringen.

Bättre verksamhetsförutsättningar för livsmedelsproduktionen

Målet inom jordbruket och livsmedelsekonomin är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för primärproduktionen och förädlingen av livsmedel, trygga människornas och djurens hälsa, växternas sundhet och djurens välbefinnande. Ett ytterligare mål är att öka ansvarsfullheten i matkedjan. Redskap som används för att uppnå detta är EU:s gemensamma jordbrukspolitik och den nationella stödpolitiken, forskning, rådgivning och tillsyn samt utveckling av samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn. Anslagsförslaget är 1 830 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 65,3 miljoner euro. Till minskningen bidrar särskilt de ökade besparingarna samt budgeteringen av driftskostnaderna för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi i anslutning till Naturresursinstitutet. Anslagen för odlarstöd minskar med sammanlagt 10,7 miljoner euro. Anslagen omfattar även finansieringen för att genomföra landsbygdsprogrammet, vilket också minskar det avdrag som riktas på denna politiksektor.

Naturresurser används hållbart

Målet med naturresurshushållningen, som består av fiskerinäringen, vilthushållningen, skogsbruket, vattenhushållningen och de allmänna naturresursfrågorna, är att förnybara naturresurser förvaltas och används hållbart och att riskerna i anslutning till är under kontroll. Genom förvaltningsåtgärder skapas förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som använder naturresurser på ett hållbart sätt. Behoven inom användningen och skyddet av naturresurserna samordnas och mångsidiga möjligheter för att använda naturen för rekreation skapas.

Anslagsförslaget till naturresurshushållningen är 211 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 1,2 miljoner euro. Ökningen beror närmast på att det operativa programmet för Europeiska havs- och fiskerifonden startar. Antalet projekt som får stöd av staten, såsom skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar, drivning av energivirke och vattentjänstprojekt, minskar.

Avsikten är att öka effektiviteten av de tillgängliga anslagen med ändringar i stödsystemen. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och Finlands skogscentrals affärsenhet Otso bolagiseras från och med början av 2015.

Förvaltningsområdets organisationer reformeras och verksamhetens effekter förbättras

För att förbättra forskningens effekter och verksamhetens resultat ska Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Skogsforskningsinstitutet och jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals uppgifter som gäller statistik och informationsförvaltning slås samman. Dessa organisationer bildar Naturresursinstitutet vid ingången av år 2015.

Geodetiska institutets uppgifter och huvuddelen av jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals uppgifter överförs i början av 2015 till Lantmäteriverket.
IT-servicecentralen och geodatacentralen börjar som nya verksamhetsenheter vid Lantmäteriverket. Arbetet med att göra uppgifterna i fastighets- och terrängdatasystemet tillgängliga fortsätter i enlighet med planerna. I systemet finns uppgifter om fastigheter och terräng. Det privata markägandet och det nationella garantisystemet bygger på detta system.

Ytterligare information:
statssekreterare Risto Artjoki, tfn 0295 16 2254
specialmedarbetare Tiina Rytilä, tfn 0295 16 2132
ekonomidirektör Hannele Laihonen, tfn 0295 16 2324