Fiskeavtalet för Tana älv till riksdagsbehandling
Regeringens proposition med förslag till fiskeavtal för Tana älv har överlämnats till riksdagen. Avtalet som den 30 september undertecknades av Finland och Norge behöver riksdagens godkännande innan det kan träda i kraft. I propositionen ingår också en ikraftträdandelag som fastställer ansvar för avtalets fullgörande och klargör frågor som handlar om bl.a. försäljning och prissättning av fisketillstånd samt registrering av båtar som används vid fisket.
Bättre möjligheter att förvalta laxbestånd och fiska hållbart
Det nya fiskeavtalet har en mer flexibel struktur. Avtalet utgår från att fisket anpassas efter laxbeståndens tillstånd, vilket säkrar beståndens välbefinnande på lång sikt. Det nya avtalet ger också möjlighet till ett mer riktat fiske och regleringsmetoderna är fler än tidigare. Ytterligare är fiskestadgan som ingår i avtalet tidsbegränsad.
Fisket i Tana älvs huvudflod är riktat efter alla laxbestånd som simmar upp till bifloderna via huvudfloden. Vissa bestånd tål fiske bättre än andra. Laxbeståndens tillstånd följs upp på många olika sätt genom t.ex. videoinspelning och ekolodsgivare, fångstprov, försöksfiske och fångstinformation. Information samlas in under hela fiskesäsongen och i olika delar av vattenområdet. Den omfattande uppföljningsinformationen ger vid handen att laxbestånden mår dåligt i Tana älvs breda övre lopp, dvs. Karasjoki, Jiesjoki och Enare älv. Fisket kommer således att begränsas i synnerhet i början av fiskesäsongen för att få dessa laxbestånd att återhämta sig till en hållbar nivå och för att få antalet stora för övre lopp typiska laxar att öka.
Fisketiderna ska förkortas, men fisket med pata, laxnät och drivnät är också i fortsättningen möjligt under den enhetliga fiskesäsongen. Även antalet turistfisketillstånd kommer att minska. I fortsättningen får finska fiskare köpa tillstånd såväl i Finland som i Norge. Försäljningssystemet kommer att bli elektroniskt, vilket gör det lättare att köpa och reservera tillstånd.
För ett år sedan avtalade förhandlarna i den finska och norska förhandlingsdelegationen om fiskestadgans grundläggande riktlinjer i Rovaniemi. Den dagskvot som föreslogs för spöfisket togs ännu inte med i fiskestadgan, men den kan tas med senare vid behov.
Ikraftträdandelagen preciserar avtalets fullgörande
Samtidigt med avtalet ska riksdagen behandla förslaget till en ikraftträdandelag som var på remiss i oktober. I lagen fastställs de behöriga myndigheter som svarar för avtalets fullgörande samt specificeras bl.a. bestämmelserna om försäljning av fisketillstånd, fångstrapporter och användning av båtar. Enligt lagförslaget ska det också utses en bred lokal övervakningsgrupp för fiskestadgan.
I början ska försäljningen av fisketillstånd skötas av Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral, men i början av 2019 ska fiskeriområdet i Utsjoki ta över uppgiften. Turistfisketillståndens pris fastställs enligt prisskalan i lagförslaget. Att vara fast bosatt som hänger samman med rätten att få lokala fisketillstånd, har också definierats i ikraftträdandelagen. Utifrån utlåtandena har förutsättningarna för att vara fast bosatt preciserats, dvs. kravet på hemkommun ska uppfyllas redan vid utgången av det år som föregår fiskesäsongen och den faktiska tiden för stadigvarande vistelse är sju månader i stället för nio månader. I bestämmelsen om registrering av båtar togs in ett förbud att använda de båtar som är registrerade i fiskebåtsregistret för Tana älvs vattendrag utanför vattendraget. Detta i syfte att bekämpa parasiten Gyrodactylus salaris.
Planeringen i gång
Målet med avtalet har varit att samordna frågor som rör skydd av laxen, olika typer av fiske och fiskerättigheter för olika grupper av fiskare. Förutom skydd och förvaltning av laxbestånden är det viktigt att man slår vakt om samernas traditionella fiske, fiskerättsinnehavarnas ställning och fisketurismen. Under förhandlingarna har dessa intressen visat sig vara delvis motstridiga. Samtidigt som riksdagen behandlar lagförslaget bereds också avtalets fullgörande utifrån förslagen i ikraftträdandelagen.
Ytterligare information:
Tapio Hakaste, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 152, tapio.hakaste(at)mmm.fi
