Läs och ta ställning till jord- och skogsbruksministeriets förslag om bekämpning av invasiva främmande arter

Jord- och skogsbruksministeriet ber om utlåtanden och åsikter om hur nationellt skadliga främmande arter bäst kan bekämpas. Läs och ta ställning till planutkastet som innehåller olika bekämpningsåtgärder och förslag om genomförare. Tidsfristen för utlåtandena och åsikterna går ut den 31 augusti 2020.

Finland ska tillsammans med andra EU-länder försöka utrota eller förebygga spridning av invasiva främmande arter. För detta ändamål godkände ministeriet åren 2018 och 2019 hanteringsplaner för bekämpning av främmande arter som i EU bedömts vara skadliga. Det förslag som nu är på remiss gäller Finlands nationella förteckning över främmande arter.

Planen gäller endast de främmande arter som bedömts vara skadliga i Finland. Den bygger på Naturresursinstitutets och Finlands miljöcentrals färska utredning om de främmande arternas utbredning, spridningsvägar och kostnadseffektiva bekämpningsmetoder. Avsikten är att bekämpningen ska ske på ställen som ger bästa resultat. I planen ingår information om hur, var och när det är bäst att bekämpa olika främmande arter samt vilka myndigheter och samarbetspartner som behövs i bekämpningen.

Spridning av vresros och blomsterlupin ska stoppas 

Vresros och blomsterlupin har redan spridit sig mycket brett i Finland. Därför är det viktigt att se till att de inte sprider sig till nya områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Sådana områden finns det i synnerhet i skärgården och vid kusten. Bekämpningen av blomsterlupin ska däremot helst ske på naturskyddsområden, i närheten av hotade och nära hotade arter samt på värdefulla ängar vid vägkanter med många olika ängsväxter. 

Enligt planen kan man för att skydda värdefulla naturobjekt inrätta buffertzoner på 50 meter, där lupiner permanent ska hållas borta. 

Vresros och blomsterlupin ska bekämpas samtidigt också i andra områden i skyndsamhetsordning. Som stöd för bekämpningen utarbetas regionala åtgärdsplaner. Både vresros och blomsterlupin ska man enligt rekommendationen i första hand bekämpa utan kemiska bekämpningsmedel. I stället ska man klippa ner vresrosbuskarna och gräva upp rötterna samt slå ner blomsterlupin. I informationen är det bäst att särskilt fokusera på bekämpningen av vresros och blomsterlupin och hur bekämpningsavfallet hanteras på rätt sätt.

Spanska skogssniglar ska elimineras 

Spansk skogssnigel sprider sig lätt i miljön till exempel med plantor, trädgårdsavfall och jordförflyttningar. Vid bekämpningen ska man speciellt beakta dessa spridningssätt och eliminera de spanska skogssniglarna på gårdar, i trädgårdar och offentliga områden. Lokala bekämpningstalkon rekommenderas.

Andra sätt att stoppa spanska skogssniglar från att spridas och förökas är allmän information och riktad kommunikation. Kommunikationen ska särskilt fokusera på korrekt hantering av trädgårdsavfall. 

Information om förekomster samlas in i portalen för främmande arter 

Genom riktad kommunikation och allmän information uppmuntras människorna att meddela om de påträffat främmande arter och delta i bekämpningen arterna. Samtidigt vill man påminna markägarna och kommunerna om sitt ansvar för att bekämpa främmande arter på deras mark. 

Invasiva främmande arter har definierats på EU-nivå och på nationell nivå 

En främmande art är en växt, ett djur eller en annan organism som människan oavsiktligt eller avsiktligt har introducerat i ett område där arten inte annars, till exempel på grund av geografiska hinder, hade kunnat etablera sig. Det finns tusentals främmande arter i Europa, men bara en del av dem orsakar så stora skadeverkningar att en aktiv bekämpning av dem betraktas som nödvändig antingen på unionsnivå eller i Finland. 

De invasiva främmande arterna som ingår i EU-förteckningen eller i den nationella förteckningen riskerar naturens biologiska mångfald och ekosystemens funktion om de sprids. De kan också orsaka många andra olika problem i samhället. De invasiva främmande arterna kan antingen konkurrera ut områdets ursprungliga arter helt eller göra dem mera ensidiga, sprida sjukdomar eller parasiter eller till exempel försvåra användningen av områden för rekreation. Därtill kan de invasiva främmande arterna innebära risk för jord- och skogsbruket, fisket och renskötseln. Att bekämpa främmande arter på dessa områden är också en viktig del av beredskapen inför klimatförändringen.

De arter som finns upptagna i EU-förteckningen eller i den nationella förteckningen får inte spridas i miljön eller importeras, säljas, födas upp eller odlas eller på något annat sätt hållas. Ett undantag är sådana främmande djurarter som har varit sällskapsdjur redan innan arterna togs upp i förteckningen över främmande arter. Ägaren får då behålla ett husdjur av en främmande art ända tills det dör naturligt, men ägaren måste se till att husdjuret inte förökar sig eller rymmer.

• Begäran om utlåtande

• Mer information om främmande arter på svenska

Ytterligare upplysningar:

• Johanna Niemivuo-Lahti, konsultativ tjänsteman, tfn  0295 162 259, johanna.niemivuo-lahti(at)mmm.fi

• Pekka Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 456, pekka.kemppainen(at)mmm.fi