Statsrådet lämnade redogörelse över livsmedelssäkerhet

Enligt statsrådet ligger vår livsmedelssäkerhet internationellt sett på god nivå men till livsmedelskonsumtionen förknippas stora hälsorisker även här i Finland. Livsmedelssäkerhetsriskerna förväntas också öka i framtiden. Statsrådet anser att det långsiktiga arbetet för att avvärja riskerna måste fortgå. En mer internationell handel med livsmedel och samma nivå på säkerhet är framtidens utmaningar enligt redogörelsen. Säkerhetsinsatserna ska i framtiden fokuseras på det sättet att ändringarna i konsumentgrupperna tas i beaktande (t.ex. befolkningsåldring samt barnens och ungdomarnas skärskilda konsumtionsvanor).

Enligt redogörelsen är det samarbetet mellan myndigheterna och aktörerna i branschen som har bidragit till att våra livsmedel är säkra. Företagens kvalitetssystem och egenkontroll kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden. Därför måste vi se till att de är täckande och högkvalitativa. De finländska konsumenterna litar på myndigheterna och anser att lagstiftningen och egenkontrollen är viktiga garantier för trygga livsmedel. Att göra kvalitetssystemen förståeliga för konsumenter är den utmaning som aktörerna ställs inför.

I redogörelsen läggs fram 24 mål för livsmedelssäkerhetsarbetet inom de närmaste åren. Ett av målen är bland annat att få mer inflytande inom de internationella organisationer som upprättar produktionsstandarder för livsmedel. Därtill måste vi utveckla ett nationellt produktmärkningssätt som anger de övervakade kvalitetssystemen med hjälp av informationsteknologin. I redogörelsen föreslås att vi fastställer av världshandelsorganisationen WTO erkända ALOP-värden, som beskriver den godtagbara risknivån, för de viktigaste riskfaktorerna hos livsmedel, såsom salmonella. Med hjälp av ALOP-värdet kan vi ge en motivering till våra nationella skyddsnivåer som kan vara högre än i andra länder.

När det gäller mikrobiologisk säkerhet hos livsmedel finns det enligt redogörelsen allt skäl att satsa på insatser som i synnerhet effektiviserar bekämpningen av smitta orsakad av kampylo- och yersiniabakterier. Kampylobakterien är i dag den vanligaste bakterien bakom matförgiftningar. Under de senaste åren har yersiniabakterien orsakat flera matförgiftningsepidemier där smittkällan har spårats till morot eller någon annan grönsak.

I Finland producerade livsmedel innehåller mycket litet rester av bekämpningsmedel eller veterinärmedicinska produkter. Resterna hos importerade livsmedel kontrolleras med hjälp av riktade prov. Med tanke på livsmedelssäkerheten är sådana ämnen problematiska som ger nytta men som också kan misstänkas ge skada. Ett sådant ämne är till exempel nitrit som används vid framställning av vissa korvar i syfte att bekämpa botulinbakterien. Enligt redogörelsen är kvicksilver, nitrat/nitrit och bentsoesyra de viktiga kemiska ämnen hos livsmedel som vi måste följa upp. Likaså ska vissa storkonsumenters exponering för vitaminer och mineralämnen följas upp. Beredskapen för strålrisk ska också upprätthållas.

Ytterligare information:
avdelningschef Matti Aho, jord- och skogsbruksministeriet,
tfn 040 516 9857
biträdande avdelningschef Veli-Mikko Niemi, jord- och skogsbruksministeriet,
tfn 050 367 1039