Vandringen av lax upp i Torne- och Muonioälven måste tryggas
Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp som har arbetat med att finslipa bestämmelserna i gränsälvsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige samt fiskestadgan som följer som bilaga till överenskommelsen, har kommit med förslag till en ny fiskestadga. Jämfört med det utkast som Finlands och Sveriges regeringar förhandlade fram i februari 2006 föreslår arbetsgruppen några innehållsmässigt viktiga ändringar och en del tekniska justeringar i fiskestadgan. Förslagen bygger till stor del på ställningstagandena från områdets, dvs. Tornedalens, representanter och fiskeövervakare. Arbetsgruppen som leds av landshövding Hannele Pokka, presenterade i dag ändringsförslagen till jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja.
Arbetsgruppen har haft tre mål. För det första ska laxens vandring upp i Torne- och Muo-nioälven tryggas, för det andra måste fiskestadgan ge lika möjligheter till yrkesfiske och utveckling av fisketurismen såväl i Finland som i Sverige. För det tredje måste bestämmelserna i fiskestadgan vara så tydliga som möjligt och det ska vara lätt att övervaka att bestämmelserna följs.
För att vildlaxen tryggt kan vandra upp i älvarna ska det inte vara tillåtet att när vandringen är som intensivast, använda fiskredskap avsedda för fångst av lax. Således ska användningen av fasta fiskeredskap i havsområdet först tillåtas från den 3 juli. Det är nödvändigt att användningen av fiskeredskap som används för fiske av andra fiskearter är begränsad i juni för att man ska kunna övervaka att förbudet mot laxfiske följs. Enligt arbetsgruppen borde gränsöverenskommelsen även omfatta Haparanda skärgård som är ett synnerligen viktigt område med tanke på laxens vandring. Vidare borde överenskommelsen åtminstone omfatta laxens viktigaste vandringsvägar, de smala sunden.
Fiskestadgan som Finlands och Sveriges regeringar behandlade i februari skulle ha tillåtit fångsten av lax med bortklippt fettfena. Detta ingår inte i arbetsgruppens förslag ty i Fin-land klipps fettfenan tills vidare inte bort på utplanterad lax. Andelen lax med bortklippt fettfena i Torneälvens mynning är obetydlig. Det är bara Sverige som klipper bort fettfenan. Om denna metod senare tas i bruk i t.ex. Kemijoki och situationen av denna orsak förändras i överenskommelseområdet ska frågan ses över igen.
Arbetsgruppen har också varit i kontakt med representanterna för kommuner, fiskerisam-manslutningar, turistföretagare och yrkesfiskare på den svenska sidan av Tornedalen. Uppfattningarna är mycket likadana på båda sidorna av gränsälven. Om bestämmelserna om fiske råder det däremot till vissa delar olika åsikter i bägge länderna. Yrkesfiskarna i havsområdet skulle ha varit nöjda med det tidigare utkastet till fiskestadga som tillåter användningen av fasta fiskeredskap redan i juni.
Enligt arbetsgruppens mening visar exemplen från världens laxälvar att en laxälv är mångdubbelt värdefullare som resemål än det pris som saluföring av laxfisk ger. Laxälvarna i norr är en skattekista för hela Europeiska unionen. Nu ska Finland och Sverige göra allt vad de kan för att vildlaxen även i framtiden kan vandra upp i de nordliga älvarna. Minister Korkeaoja förutsätter att arbetsgruppen fortsätter arbetet tillsammans med de svenska myndigheterna.
Ytterligare information:
landshövding Hannele Pokka, Länsstyrelsen i Lapplands län, tfn 0400 190 759,
överdirektör Timo Kotkasaari, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 09-160 533 20
specialmedarbetare Jouni Lind, tfn 09-160 533 02 för jord- och skogsbruksminister Korkeaoja
