Hoppa till innehåll
Media

Arbetsgruppen som dryftat frigrisning är klar med sitt arbete

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 1.6.2020 17.57 | Publicerad på svenska 9.6.2020 kl. 12.51
Pressmeddelande
Kaksi porsasta, kuvituskuva

Enligt arbetsgruppens förslag ska det fastställas en gemensam definition av frigrisning som ger aktörerna inom svinsektorn gemensamma spelregler. Utöver detta hade arbetsgruppen till uppgift att utreda hur frigrisning kan främjas genom lagstiftning och de stödsystem som hör till den nya budgetperioden. Till arbetet hörde ytterligare att dryfta svinens välbefinnande i samband med grisningen.

Arbetsgruppen hade som mål att sondera olika alternativ för ett stödsystem som uppmuntrar svinsektorn till att sluta använda grisningshäckar. Frigrisning och arbetsgruppen är frågor som ingår i regeringsprogrammet.

Arbetsgruppens uppgift var att diskutera ett stödsystem och frivilliga åtgärder, inte ta  ställning till reformen av djurskyddslagen. Viktiga frivilliga åtgärder är stöd för byggande, ersättning för djurens välbefinnande samt utbildning och rådgivning.

Arbetsgruppen föreslår att frigrisning ska definieras enligt följande: 

  • Vid frigrisning får gyltan/suggan röra sig fritt före grisningen, under hela grisningstiden och därefter under hela amningstiden. Gyltan/suggan får hindras från att röra sig fritt endast i undantagsfall och tillfälligt om det är nödvändigt på grund av veterinärmedicinska eller andra behandlingar, kultingarnas säkerhet eller arbetarskyddet.
  • Boxen ska ha ett golv med fast underlag och där ska finnas tillräckligt med lämpligt material för att gyltan/suggan kan bygga ett bo och böka. Material för bobygge ska finnas i boxen hela tiden fram till grisningen. Stimulansmaterial ska också finnas hela tiden.
  • Det ska vara möjligt för gyltan/suggan att utan hinder kunna vända sig om i boxen.
  • I boxen ska det finnas en skyddad plats med fast golv för kultingar. Vid behov ska platsen vara täckt och uppvärmd.

Arbetsgruppens arbete och slutrapport visar hur man genom frivilliga och incitamentsbaserade handlingssätt kan främja djurens välbefinnande samtidigt som man beaktar företagarnas egna färdigheter.  Producenterna är mycket engagerade i fungerande och välfärdsökande produktionssätt när de bereds i samarbete genom incitament. Att frigrisningen blir allt vanligare är ett utmärkt exempel på detta, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

I den nyligen färdigställda rapporten tar arbetsgruppen också ställning till marknadsföringsåtgärderna kring djurens välbefinnande. Marknadsföringen ska utgå från tydliga definitioner samt från för konsumenten transparenta och begripliga produktionsformer.

Främjande av frigrisning genom ersättning för djurens välbefinnande och jordbruksinvesteringar

Enligt arbetsgruppen är det viktigt att producenterna uppmuntras till att välja frigrisning och att de kostnader och inkomstbortfall som följer av den ska täckas med ersättningen för djurens välbefinnande som ingår i CAP-planen.

Framöver ska stöd enligt gruppens förslag beviljas för utbyggnads- och nybyggnadsinvesteringar bara i sådana svingårdar som kör med frigrisning.  Detta ska styra produktionen mot målet att övergå till frigrisning. Även i de lösningar som gäller urvalskriterierna kan tyngdpunkten läggas på frigrisning.

Vidare kan man genom författningar, anvisningar och rådgivning som gäller byggande lyfta fram bästa praxis kring frigrisning. Tillgången till uppdaterad uppföljningsinformation om investeringar i frigrisning bidrar till branschens utveckling och de beslut som fattas.

Att främja djurens välbefinnande är en viktig del av hela livsmedelssystemets ansvarsfullhet, och där är Finland en föregångare. Samtidigt svarar vi på konsumenternas efterfrågan på kött som producerats på ett ännu mer ansvarsfullt sätt – ansvarsfullhet är också en konkurrensfördel, påpekar minister Jari Leppä.

För att utreda behövliga praktiska lösningar och god praxis inleddes projekt och en undersökning.

Arbetsgruppens slutrapport

Ytterligare information:

Tiina Malm, arbetsgruppens ordförande, konsultativ tjänsteman, tfn  0295 16 2428, fornamn.efternamn@mmm.fi

Satu Haapaniemi, specialmedarbetare, tfn  050 400 5193, fornamn.efternamn@mmm.fi

Administration Djur och växter Forskning och utveckling Jari Leppä Landsbygd Mat och jordbruk