VHS-smitta hos fisk har konstaterats på ett nytt område på Åland

VHS-sjukan smittar inte till människor och det existerar inga hinder för att använda symptomfria fiskar som livsmedel. Regnbågslax är den fiskart som är mest mottaglig för VHS-sjukan. Dödligheten hos regnbågslax på grund av VHS varierar enligt omständigheterna från obetydlig till t.o.m. 40 procent.

VHS-sjukan har tidigare i vidsträckt omfattning konstaterats annanstans på Åland, i Pyttis utanför Kotka och i Pyhämaa norr om Nystad. VHS-sjukan påträffades för första gången våren 2000 vid en odling med matfisk på Åland samt vid två fiskodlingsföretag i Pyttis. I syfte att utrota sjukdomen tömdes och desinficerades alla dessa odlingar snabbt på statens bekostnad.

Jord- och skogsbrukministeriet anser att det inte längre är ändamålsenligt att bestämma att odlingar i havsområdet skall tömmas, utan tillsammans med näringen och sakkunniga utarbetar man ett övergripande program för bekämpning av VHS. På basis av de erfarenheter som inhämtats hittills kan sjukdomen utrotas med hjälp av frivilliga produktionsuppehåll samt genom att man håller fiskar i olika ålderskategorier åtskilt. VHS-sjukans spridning förebyggs också genom restriktioner när det gäller förflyttningar av fisk och rom samt med föreskrifter om desinficering av transportutrustningen för fisk.

I Pyttis har sjukdomen inte påträffats sedan våren 2001 och i Pyhämaa inte sedan år 2003. Också på Åland har VHS-sjukan minskat klart i omfattning under år 2003 och 2004. Våren 2004 konstaterades VHS-sjukan vid endast en åländsk fiskodling.

Undersökningar som utförts av forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel (EELA) har gett vid handen att vild fisk i havsområdet utgör en naturlig reservoar för VHS-viruset. Av denna orsak är det av största vikt att havsområdets fiskodlingsverksamhet styrs i en sådan riktning att regelbundna produktionsuppehåll kan genomföras. Jord- och skogsbruksministeriet bereder dessutom en förordning som förbjuder användning av färsk, djupfryst och syrabehandlad fisk som foder för odlad fisk.

I EELAs undersökningar har VHS-viruset tillsvidare påträffats i prover av nejonöga som fångats utanför den österbottniska kusten och år 2004 hos ett litet antal strömmingar från Skärgårdshavet. Strömmingarna och nejonögonen uppvisade inga symptom på sjukdomen. Enligt preliminära undersökningar avviker virustypen som påträf-fats hos vild fisk från den typ av virus som påträffats vid odlingar med regnbågslax.

Ytterligare upplysningar:

Veterinäröverinspektör Riitta Rahkonen, jord- och skogsbruksministeriet,

tfn (09) 160 53280

Landskapsveterinär Mikael Karring, Ålands landskapsregering,

tfn (018) 252 64, 0400-762 814

Veterinär Christine Ek-Kommonen (virusdiagnostik), EELA, tfn (09) 393 1925

Specialforskare Hannele Tapiovaara (undersökningar om vild fisk), EELA,

tfn (09) 393 1938