Senaste IPCC-rapporten:
Det börjar vara bråttom med att klimatanpassa

Jord- och skogsbruksministeriet 25.9.2019 12.22 | Publicerad på svenska 26.9.2019 kl. 10.31
Pressmeddelande

En specialrapport om hav, snö och is som den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC gav ut i går visar att förändringarna i klimatet utmanar våra levnadsvanor, matproduktionen, den hållbara användningen av naturresurser samt vår miljö i den form som vi blivit vana vid. För att vi ska kunna bekämpa och anpassa oss till klimatförändringarna måste vi vidta åtgärder snabbt och samtidigt.

Rapporten som sammanställts av över hundra forskare fortsätter den serie av specialrapporter som publicerades i oktober 2018 och i augusti 2019. Dessa rapporter har intensifierat dialogen kring bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringarna väldigt mycket. Klimatfrågor lyfts tydligt fram i programmet för statsminister Rinnes regering. På EU-nivå diskuteras klimatfrågorna till exempel på flera ministermöten och andra i sammankomster just nu när Finland är ordförande i Europeiska unionens råd. Den senaste diskussionen fördes på jordbruksministrarnas informella möte i Helsingfors. 

Arktiska regionen lider mest

Glaciärerna smälter, snötäcket blir tunnare och permafrosten tinar, vilket utgör ett hot mot naturen och näringarna särskilt i Arktis. Därför är behovet av klimatanpassningsåtgärder stort i synnerhet på nordliga breddgrader. Behovet uppstår bland annat på grund av att tundraområdet och den boreala skogszonen drar sig tillbaka och att fiskbestånden förändras till följd av det varmare klimatet.

- Vi måste förhålla oss allvarligt till rapportens resultat såväl i Finland som på EU-nivå samt när det gäller det internationella samarbetet med de arktiska länderna, betonar jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio. Lyckligtvis har vi högt naturvetenskapligt och tekniskt kunnande som vi behöver till exempel för att kunna bekämpa översvämningar och skogsbränder samt att hantera konsekvenserna av tjäle. 

- Finlands regering har redan kommit överens om en ny strategi för politiken i den arktiska regionen. Vi vill också få en central roll i att stärka EU-politiken i Arktis, säger Husu-Kallio.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har man därtill bildat ett partnerskapsnätverk inom bioekonomi och cirkulär ekonomi, vilket innebär att regionala aktörer, den offentliga förvaltningen, företag och organisationer samarbetar för att stärka en hållbar tillväxt.  Till nätverket hör också Naturresursinstitutet, Forststyrelsen och andra forskningsinstitut. Forststyrelsen har stark kompetens kring Arktisfrågor på grund av placeringen av verkets verksamhetsställen.

Finland föregångare i planeringen av anpassningsåtgärder

Finland var det första EU-landet som år 2005 tog fram en nationell strategi för anpassning till klimatförändringen. År 2014 fattade statsrådet ett principbeslut om en nationell plan för anpassning till klimatförändringen (på finska). För att följa upp planen har det tillsatts en uppföljande grupp som arbetar under jord- och skogsbruksministeriets ledning. Gruppen fick en ny sammansättning (på finska) vid ingången av året.

- Myndighets- och forskningssamarbetet och det övriga samarbetet i samband med att genomföra planen har förbättrat medvetenheten om klimatförändringarnas konsekvenser samt om sätten att anpassa sig till förändringarna, säger kanslichef Husu-Kallio. Att stärka samarbetet, skapa partnerskap och ta fram klimatsäkra lösningar kan enligt henne bidra till export av vår kompetens samt till att lösa de globala utmaningar som gäller matsäkerhet, rent vatten och hållbar användning av naturresurser.

I slutet av 2018 beaktades klimat- och väderriskerna för första gången också i den nationella riskbedömningen. I praktiken behövs det ett stort antal olika åtgärder. Målet är att anpassningen ska inkluderas i all samhällelig planering och verksamhet. Inom skogsbruket har det förändrade klimatet beaktats i skogsvårdsrekommendationerna och jordbrukets anpassning förbättras bland annat genom att utveckla nya odlingssorter och -metoder. 

Anpassningen har också förbättrats med en informationskampanj som ordnades tillsammans med frivilligorganisationer. Kampanjen startas på nytt i höst.

System för larm om framförhållning utvecklas

Havsvattenståndet stiger måttfullt i Finland och till en stor del korresponderar det med landhöjning.  Förändringarna av snömängden, tjälen och variationen mellan isbildning och smältning leder dock till till exempel att det blir flera översvämningar vintertid som tidigare varit rätt ovanliga i Finland.

Miljöcentralens och Meteorologiska institutets gemensamma tjänst Översvämningscentret producerar uppdaterad information om ändringarna i vattenläget. Även arbetet med att utveckla vidare systemen för larm och framförhållning pågår som bäst. Även vetskapen om riskerna med torka och hanteringen av dem förbättras när den nya tjänsten vesi.fi blir klar. 

Under de senaste åren har dammsäkerhetslagen, lagen om vattentjänster och vattenlagen genomgått reformer. En helt ny lag om hantering av översvämningsriskerna har förbättrat beredskapen för risker väldigt mycket. Nuförtiden granskas dammarnas dimensionering vart femte år och över översvämningsområdena och -riskerna görs åskådliga kartor. 

Man beaktar det ändrade klimatet också när man planerar strandplaner och utvecklar till exempel hanteringen av dagvatten. Indikatorer för hållbar utveckling ska också utvecklas systematiskt. Åt den infrastruktur som är nödvändig med tanke på att trygga samhällets vitala funktioner, såsom vattentjänster och trafiknät, ska ägnas särskild uppmärksamhet.  

- Anpassningen till klimatförändringen är en väldigt stor ekonomisk fråga, påpekar Husu-Kallio. Än så länge har vi inte tillräcklig kunskap om de ekonomiska konsekvenserna. Vi behöver mer information för att på ett rätt sätt kunna inrikta anpassningsåtgärderna och hantera de växande riskerna.

IPCC-rapporten om hav, snö och is

Ytterligare information:

Ville Keskisarja, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 62390, [email protected]
Saara Lilja-Rothsten, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 62060, [email protected]

Läs också:

Finland ser allvarligt på markanvändningens klimateffekter (ministeriets pressmeddelande 8.8.2019)
Medvetenheten om klimatförändringens risker ska förbättras (ministeriets, Finlands miljöcentrals och Naturresursinstitutets gemensamma pressmeddelande 3.4.2019)
Genomförandet av den nationella planen för anpassning till klimatförändringen tilldelades priset Timanttiteko 2018 (Statsrådets gemensamma pressmeddelande 21.3.2019)
Arktis behöver snabbt nya hållbara klimatlösningar (ministeriets pressmeddelande 11.9.2018)

EU och internationella frågor Klimatförändring Natur och klimat Vatten