Finland ser allvarligt på markanvändningens klimateffekter

Jord- och skogsbruksministeriet 8.8.2019 16.13 | Publicerad på svenska 12.8.2019 kl. 9.13
Pressmeddelande

I den senaste rapporten analyserar Mellanstatliga klimatpanelen IPCC markanvändningen i förhållande till bekämpning av och anpassning till klimatförändringen. Klimateffekterna och nödvändiga lösningar är olika på olika håll i världen. I Finland ligger fokuset på vidsträckta skogar och torvmarker.

Över 70 procent av Finlands landareal består av skog. Under de senaste åren har andelen skogsmark som omvandlats till bygg- och jordbruksmark legat kring 0,1 procent per år. Ungefär en tredjedel av Finlands landareal är kärr- och torvmarker som har större klimateffekter än mineraljordar. Cirka hälften av torvmarkerna används av skogsbruket och cirka tre procent av jordbruket. Av alla åkrar upptar torvåkrar omkring 10 procent. På torvmarker växer en cirka fjärdedel av trädbeståndet.

I den våren 2019 uppdaterade nationella skogsstrategin understryks skogsvårdens och -användningens betydelse när det gäller bekämpning av och anpassning till klimatförändringen. Om till exempel behandlingen av torvmarksskogar finns det mycket information att få. De särskilda behov som rör torvmarksskogar beaktas i skogsvårdsrekommendationerna och yrkesfolket har också tillgång till utbildning kring ämnet. Forskare producerar kontinuerligt information om hur man på bästa sätt förebygger torvmarkernas negativa effekter för vattendragen och klimatet. Finland arbetar också aktivt för att förebygga skador, till exempel insektsskador, växtsjukdomar och skogsbränder, som följer av det varmare klimatet.

Trädbeståndets volym har ökat kontinuerligt i våra skogar under de senaste 50 åren. Vi fick mångsidigare skogsvårdsmetoder i samband med reformen av skogslagen och skogsvårdsrekommendationerna uppdateras regelbundet utifrån nya forskningsresultat. Den senaste uppdateringen i juni gällde skogsvård utan kalhygge och anpassning till klimatförändringen. Naturens biologiska mångfald stärks bland annat genom METSO-programmet.

De viktigaste instrumenten för att genomföra klimatåtgärder inom jordbruket är den gemensamma jordbrukspolitikens stödinsatser som handlar om att minska effekterna för vattendragen och klimatet. Man kan få stöd för  åtgärder som gäller till exempel växttäcke vintertid, skyddszoner, naturvårdsåkrar och diversifiering av odling.  Åtgärderna för bekämpning av och anpassning till klimatförändringen kommer att spela en central roll i EU:s jordbrukspolitik även under den kommande budgetperioden.

Markanvändningssektorn får ett eget klimatprogram

Betydelsen av markanvändningen vid bekämpning av klimatförändringen beaktas väl i programmet för Rinnes regering. Regeringens mål är att ta fram ett övergripande klimatprogram för markanvändningssektorn, vilket ska främja bland annat beskogning och förebygga skogsröjning för andra markanvändningssyften. Ett ytterligare mål är att starta ett försöksprogram för att öka uppbindning och lagring av kol samt att utveckla och testa system för ersättning för kol.

Regeringen ska inleda ett forsknings-, informations- och utvecklingsprogram som bidrar till att genomföra markanvändningssektorns klimatprogram och dess delområden. Ett av programmets mål handlar om att främja produktion av långlivade trävaruprodukter och byggandet i trä för att stärka den så kallade substitutionseffekten. Att ersätta fossila råvaror med förnybara råvaror kan med rätta åtgärder utvidgas ytterligare.

I regeringsprogrammet betonas att minskningarna av utsläpp genomförs på ett socialt och regional rättvist sätt. Att hitta och genomföra lösningar kräver att de olika förvaltningsområdena samarbetar. Men framför allt behövs de politiska beslut och lösningar som tar hänsyn till regionala och lokala förhållanden och aktörer.

IPCC:s rapport Climate Change and Land  

Läs också miljöministeriets och Naturresursinstitutets pressmeddelande 8.8.2019 


Mer information:
Elias Hurmekoski, specialsakkunnig (IPCC:s rapport, skogarnas klimateffekter), tfn 0295 16 2092
Jaana Kaipainen, konsultativ tjänsteman (markanvändningens klimateffekter allmänt), tfn 0295 16 2270
Milja Keskinen, specialsakkunnig (jordbrukets klimateffekter), tfn  0295 16 2255
Saara Lilja-Rothsten, konsultativ tjänsteman (anpassning till klimatförändringen), tfn 0295 16 2060
e-post: [email protected]

Klimatförändring Mat och jordbruk Natur och klimat Skogar