Undersökning: Finländarna använder antibiotika enligt instruktionerna

Jord- och skogsbruksministeriet 30.11.2018 14.18 | Publicerad på svenska 3.12.2018 kl. 14.53
Pressmeddelande

Den färska konsumentundersökningen visar att finländarnas kunskap om antibiotika ligger på en god nivå och att de följer yrkespersoners instruktioner om medicineringen. Undersökningen utredde brett konsumenternas kunskaper och inställning till antibiotikaresistens samt deras vanor att använda antibiotika såväl på sina barn som på sina sällskapsdjur. Antibiotikaresistens, det vill säga att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, är en stor hälsorisk även i Europa.

Enligt undersökningen följer 96 procent av finländarna läkarens anvisningar och äter en antibiotikakur enligt dem. Vidare följer upp till 99 procent anvisningarna när det gäller antibiotikakur för barn. Bara en liten del av finländarna har ibland tagit antibiotika utan läkarordination. De har till exempel tagit från en tidigare kur överblivna tabletter eller köpt antibiotika utomlands utan recept.

Närmare 90 procent av finländarna ser att antibiotikaresistens är ett problem och att det ökar kostnaderna och försvårar behandlingen av infektioner. För att minska resistens kan cirka 80 procent av svarspersonerna tänka sig undvika antibiotika, 72 procent vaccinera sig och 90 procent sköta handhygienen.  

– Finländarna är villiga att förebygga resistens, men yrkespersonernas roll måste stärkas ytterligare. Något färre än var femte av svarspersonerna hade fått information om antibiotikaresistens av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, säger ledande sakkunnig Jari Jalava vid THL.

Destruktion av läkemedel viktig

Överblivna läkemedel kan öka resistens om de inte destrueras på ett rätt sätt och om de kommer ut i miljön. Läkemedel klassas som farligt avfall, varför man försökt göra destruktionen enkel för konsumenterna.

Enligt undersökningen agerar över 75 procent av finländarna ansvarsfullt och lämnar in läkemedlen i apotekens insamlingskärl. Utifrån resultaten ska vi fortfarande understryka hur viktigt det är att lämna gamla och överblivna läkemedel på apoteket. På det sättet får vi in allt läkemedelsavfall och kan destruera dem på lämpligt sätt, säger konsultativa tjänstemannen Eeva Nurmi på miljöministeriet.

Det behövs mera information om sällskapsdjurs läkemedelsfria behandling

40 procent av svarspersonerna har ett eller flera sällskapsdjur hemma. En fjärdedel hade gett sitt sällskapsdjur antibiotika under de senaste 12 månaderna. Över 90 procent av svarspersonerna hade följt veterinärens anvisningar om medicineringen. Djuren hade inte heller fått antibiotika utan veterinärens ordination. Likaså ville över 90 procent ge sitt sällskapsdjur antibiotika endast när det var nödvändigt.

Det är viktigt för ägarna att sällskapsdjuret repar sig snabbt: upp till hälften av finländarna var villiga att ge sällskapsdjuret antibiotika genast och bara en dryg femtedel ville vänta några extra dagar före en eventuell antibiotikakur.

Små sår eller plötsliga störningar i mag-tarmkanalen kräver vanligen inte mikrobläkemedel. Vid hudinfektioner kan veterinären ordinera sårvårdande behandling. Det är mer arbetskrävande än medicinsk behandling, men bidrar till att mikrobläkemedlen behåller effekten.

Bara 35 procent av alla dem som svarade på enkäten visste att antibiotikaresistens kan spridas med bakterier från husdjur till människor och 68 procent kände till att användningen av antibiotika inom fiskodling och annan livsmedelsproduktion kan leda till antibiotikaresistenta bakterier som sprids till människor.

– Resultaten visar att djurägare behöver mer information om hur antibiotikaresistens sprids och hur de minskar användningen av antibiotika hos djur. Att använda antibiotika endast när det är nödvändigt kan samtidigt innebära att det tar längre tid för djuret att återhämta sig och att det krävs lite flera vårdåtgärder hemma, säger veterinäröverinspektör Nina Kaario på jord- och skogsbruksministeriet.

Att bakterier blir resistenta, det vill säga utvecklar motståndskraft mot läkemedel, är ett globalt hot mot folk- och djurhälsan. Finland bekämpar resistens enligt ett handlingsprogram i förvaltningsövergripande samarbete med hänsyn till människor, djur, livsmedel och miljö.

Undersökningen är en del av den samnordiska kampanjen mot antibiotikaresistens. Kampanjen riktar sig till konsumenter och experter och finansieras av Nordiska ministerrådet. Webbenkäten besvarades i varje land av 1 000 personer över 18 år.

Ytterligare information:

frågor som gäller folkhälsan: Jari Jalava, ledande sakkunnig, THL, tfn 029 524 6629, jari.jalava(at)thl.fi

frågor som gäller sällskapsdjurs hälsa: Nina Kaario, veterinäröverinspektör, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 02951 62107, nina.kaario(at)mmm.fi
Liisa Kaartinen, överinspektör, Livsmedelssäkerhetsverket Evira Evira, tfn 040 554 2238, liisa.kaartinen(at)evira.fi

frågor som gäller miljöhälsa: Eeva Nurmi, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 209, eeva.nurmi(at)ym.fi

Resultaten från den nordiska enkäten
Antimicrobial Resistance in the EU 2018 
Information om resistens mot mikrobläkemedel på THL:s webbplats
Information om resistens mot mikrobläkemedel på Livsmedelsverkets webbplats
Nationella handlingsplanen för antibiotikaresistens 2017–2021 

Djur och växter Forskning och utveckling Mat och jordbruk Sällskapsdjur