EU:s förordning om restaurering av natur

Målet med förordningen om restaurering av natur är att förbättra naturens tillstånd i stor utsträckning i olika miljöer, både inom och utanför skyddsområden. För att målen i förordningen om restaurering av natur ska nås krävs det att man använder många olika metoder för att stärka naturvärdena. Ett område där naturens tillstånd förbättras kan fortsättningsvis utnyttjas ekonomiskt eller till exempel vara en del av stadsmiljön. Genomförandet av förordningen om restaurering av natur kräver åtgärder som förbättrar naturens tillstånd till exempel på myrar, fjäll och stränder samt i skogar, jordbruksmiljöer, städer, hav och insjöar.

Åtgärder för att förbättra naturens tillstånd kan till exempel vara att lägga igen myrdiken, återställa flod- och bäckfåror till naturtillstånd, återinföra betesgång i områden som traditionellt används som betesmarker och avlägsna granar från lundar. I synnerhet de åtgärder som vidtas i avrinningsområdena, såsom restaurering av myrar, förbättrar också tillståndet i vattendragen nedströms och i kustvattnen. Detta förbättrar inte bara naturens tillstånd utan också möjligheterna till rekreation. Naturens förmåga att tåla de allt vanligare extrema väderfenomenen stärks också, vilket förbättrar samhällets resiliens. Att skydda pollinatörer är i sin tur viktigt med tanke på livsmedelsförsörjningen.

Den nationella restaureringsplanen

För genomförandet av förordningen utarbetas en nationell restaureringsplan där man bland annat fastställer metoderna för att uppnå målen i förordningen.

Finland ska efter behandling i statsrådet sända ett utkast till restaureringsplan till EU-kommissionen senast den 1 september 2026. Kommissionen har sex månader på sig att ge respons, varefter Finland slutför planen. Den färdiga planen ska lämnas till kommissionen senast den 1 september 2027.

I den fösta planen anges ännu inte vilka objekt som ska restaureras eller skyddas. De konkreta åtgärderna och deras kostnader och nyttor preciseras senare. Under planens inledande period ligger tyngdpunkten i åtgärderna på statsägd mark och skyddsområden. Dessutom är målen för 2040 och 2050 i den första planen riktgivande och kommer att preciseras när planen uppdateras 2032 och 2042.

Medlemsstaterna har handlingsutrymme vid genomförandet av förordningen om restaurering av natur

Förordningen om restaurering av natur ger medlemsstaterna handlingsutrymme vid genomförandet, och förordningen kan genomföras till exempel på frivillig väg. I Finland görs redan betydande arbete för att förbättra naturens tillstånd till exempel inom ramen för Helmi-, SOTKA-, METSO-, Ahti-, och NOUSU-programmen samt genom CAP-planen, som gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Genom genomförandet av förordningen om restaurering av natur vill man också effektivisera genomförandet av gällande EU-lagstiftning, såsom habitatdirektivet och fågeldirektivet. Detta sker bland annat genom att fastställa tidsfrister för åtgärderna för att förbättra tillståndet hos direktivnaturtyperna, så att målen uppnås.

De ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av genomförandet samt kostnaderna för genomförandet bedöms i samband med utarbetandet av den nationella restaureringsplanen.

Så bereds planen

Planen bereds i fem olika temagrupper och en projektgrupp som leds av sakkunniga vid miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Temagrupperna är indelade enligt de ämnesområden som anges i artiklarna i förordningen om restaurering av natur. Grupperna är 1) terrestra naturtyper och sötvattensnaturtyper, livsmiljöer för arter samt strömmande vattendrag och svämplan, 2) förbättring av den marina naturens tillstånd, 3) urbana miljöer, 4) jordbruksmiljöer och populationer av pollinatörer och 5) skogsnatur. Temagrupperna bjuder in intressentgrupper inom sitt område till samråd i flera skeden av beredningen.

Projektgruppen sammanställer utifrån temagruppsarbetet ett förslag till nationell restaureringsplan. Projektgruppen styr utarbetandet av utredningarna och samordnar temagruppernas arbete och intressentgruppernas delaktighet samt projektkommunikationen. Arbetet styrs av en styrgrupp på hög nivå som leds av miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets kanslichefer. Medlemmarna omfattar bland annat statssekreterarna för alla regeringspartier. Styrgruppen har till uppgift att behandla de viktigaste riktlinjerna för arbetet och följa hur arbetet framskrider.

Vid sidan av temagrupperna finns en lagstiftningsarbetsgrupp. Lagstiftningsarbetsgruppen stöder beredningen av restaureringsplanen och strävar efter att identifiera de lagstiftningsbehov som den förutsätter.

Olika vetenskapspaneler deltar också i utarbetandet av restaureringsplanen. De har sammanställt en översikt över ett effektivt och rättvist genomförande av förordningen. Dessutom har allmänheten hörts som en del av beredningen bland annat i den medborgarpanel om förbättring av naturens tillstånd som ordnades 2025.

Möten för intressentgrupper

Tidsplanerna uppdateras när datumen bekräftas. Anmälningslänkarna läggs ut på webbplatsen när anmälan öppnas.

Offentliga möten

Terrestra naturtyper och sötvattensnaturtyper, livsmiljöer för arter samt strömmande vattendrag och svämplan

  • Möten i landskapen 2025: (Uleåborg i maj/juni, Joensuu i september, Kouvola i oktober, Tammerfors i november).
  • Distansworkshop om strömmande vattendrag, hösten 2025.
  • Webbinarium, december 2025.

Förbättring av den marina naturens tillstånd

  • Webbinarium, hösten 2025. 

Urbana miljöer

Jordbruksmiljöer och populationer av pollinatörer

  • Intressentgruppsmöte om restaurering av torvutvinningsområden den 11 april kl. 9–11.
  • Öppet webbinarium den 6 maj kl. 9–11.30.
  • Fysiska möten om torvmarksfrågor som är öppna för alla: Parkano den 28 oktober, Norra Österbotten (orten preciseras senare) den 30 oktober, Suomussalmi den 4 november, Torneå den 6 november.
  • OKRA-mässan den 4–5 juli. 

Skogsnatur

  • Diskussionsmöte om skogsstrategin: dialog mellan vetenskapspanelerna om mångfalden i och restaureringen av ekonomiskogar den 2 april kl. 9–11.
  • Webbinarium för skogsägare och aktörer inom skogsbranschen den 4 juni 2025 kl. 13.30–15.00 med projektet Priodiversity LIFE och temagruppen för terrestra naturtyper och sötvattensnaturtyper, livsmiljöer för arter samt strömmande vattendrag och svämplan. 
  • Workshop för intressenter inom skogsbranschen, hösten 2025. 

Nyhetsbrev

Vi sammanställer ungefär varannan månad ett nyhetsbrev där vi ger aktuell information om beredningen av planen och berättar om aktuella ärenden vid ministerierna. Det första nyhetsbrevet går ut till dem som deltagit i mötena för intressentgrupper. Om du vill ta emot nyhetsbrevet i fortsättningen, fyll i dina uppgifter på beställningsblanketten.