Markanvändningssektorns klimatplan

Mål och resultat

Arbetsgruppens mål var att ta fram ett planförslag till en klimatplan för markanvändningssektorn. I klimatplanen för markanvändningssektorn ingår verkningsfulla, kostnadseffektiva och rättvisa metoder för att minska utsläppen från jordbruksmark, skogsbruket och den övriga markanvändningen och stärka kolsänkorna och kolförråden. Nettoeffekten av de åtgärder som gäller koldioxidutsläpp från jordbruksmark, skogar och långlivade träprodukter, förändrad markanvändning och våtmarker är planerad att uppgå till minst 3 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år 2035.

Utgångspunkter

Jord- och skogsbruksministeriet utarbetade som en del av planeringssystemet för klimat- och energipolitiken ett övergripande klimatprogram för markanvändningssektorn. Utarbetandet av planen var en del av verkställandet av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin.

I klimatplanen för markanvändningssektorn fastställs åtgärder för att minska växthusgasutsläppen och stärka och bevara kolsänkor och kolförråd inom markanvändningssektorn. Åtgärderna i planen väntas ge en årlig effekt på minst 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter senast 2035.

I klimatplanen för markanvändningssektorn ingår verkningsfulla, kostnadseffektiva och rättvisa metoder för att minska utsläppen från jordbruksmark, skogsbruket och den övriga markanvändningen och stärka kolsänkorna och kolförråden. Åtgärderna i jord- och skogsbruksministeriets klimatåtgärdspaketet Fånga kolet skapade en grund för beredningen och genomförandet av planen.

Arbetsgruppens uppgifter:
o bereda ett förslag till plan med hjälp av material från beredningen och genomförandet av klimatåtgärdspaketet för markanvändningssektorn
o se till att planen utarbetas så att den främjar den övergripande hållbarheten och överensstämmer med strategier, program och projekt som har kopplingar till planen, i synnerhet klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt
o styra bedömningen av planens konsekvenser
o främja dialog och kommunikation om planen tillsammans med uppföljningsgruppen för markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket
o i samband med utarbetandet av planen identifiera kompletterande forsknings- och utvecklingsbehov och ge förslag till komplettering av klimatåtgärdspaketets forsknings- och innovationsprogram och utvecklingsprojekt och till utveckling av paketets informationsprogram
o vid behov fungera som styrgrupp för andra förvaltningsövergripande beredningsprojekt
o rapportera om arbetets framskridande till jord- och skogsbruksministeriet
o utföra andra uppgifter som behövs vid beredningen av planen.

Vid utarbetandet av planen beaktades att den ska överensstämma med den klimat- och energistrategi och den klimatpolitiska plan på medellång sikt och det bakgrundsmaterial som användes vid beredningen av dem.

Genom klimatplanen för markanvändningssektorn främjas jord- och skogsbrukets övergripande hållbarhet och anpassning till klimatförändringarna. Markanvändningssektorns klimatåtgärder genomförs inom flera verksamhetsområden i linje med regeringens övriga strategier, program och projekt. Centrala sådana är den nationella skogsstrategin 2025, programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020, åtgärderna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) i den kommande strategiska CAP-planen samt den nationella planen för anpassning till klimatförändringen 2022.

Klimatplanen utarbetade i växelverkan och dialog med samhället, och under arbetets gång ordnades flera diskussionsmöten och andra tillställningar som gav möjlighet att delta i beredningen.