Arbetsgrupp: Livsmedelsombudsmannen blir förmedlare och får anmärkningsrätt

Arbetsgruppen för beredningen av lagen om livsmedelsmarknaden föreslår att i Finland inrättas en tjänst som livsmedelsombudsman. För att säkra goda handelsmönster beslutade arbetsgruppen efter att hört marknadsparterna föreslå kravet att köpavtalen om jordbruksprodukter görs skriftligen. Vidare ska ombudsmannen få möjlighet att ge en anmärkning eller en offentlig varning om avtalspraxisen inte följs.

Arbetsgruppen som ministeriet tillsatte i september 2017 har utrett behovet av lagstiftning som gäller livsmedelsmarknadens funktion och lagstiftningens administrativa effekter. Under projektet hördes också marknadsparternas åsikter om behovet av särskild lagstiftning. 

Enligt arbetsgruppens förslag ska en livsmedelsombudsman inleda arbetet den 1 januari 2019 vid det nya Livsmedelsverket. Till ombudsmannens uppgifter hör att ge råd, följa upp och övervaka livsmedelskedjans verksamhet och ingripa mot missförhållanden. Livsmedelsombudsmannen kan också söka ett förbud som är förenat med vite hos marknadsdomstolen om det handlar om oskäliga avtalsvillkor eller otillbörligt förfarande i näringsverksamhet.

Köpavtalen om jordbruksprodukter ska också i regel göras skriftligen. I avtalen ska också anges vissa minimivillkor, såsom uppgift om varans pris eller grunden för hur priset bestäms samt varans mängd och kvalitet och tidpunkten för leveransen. Kravet ska tillämpas på avtal som producenter ingår med medelstora eller stora företag om försäljning av jordbruksprodukter.

– Aktörerna hade avvikande uppfattningar om behovet av lagstiftning. Enligt det enhälliga beslutet som togs av arbetsgruppens ordinarie medlemmar föreslog vi en tjänst som livsmedelsombudsman eftersom då kan vi på ett genuint sätt avhjälpa livsmedelskedjans problem och ingripa mot handlingsmönster som upplevs som orättvisa, säger arbetsgruppens ordförande, avdelningschef Minna-Mari Kaila på jord- och skogsbruksministeriet.

– Hittills har åtminstone 20 medlemsländer tagit fram nationella bestämmelser om livsmedelskedjans avtalspraxis och förfaranden som strider mot goda handelsmönster. De föreslagna åtgärderna är alltså inget undantag på EU:s gemensamma marknad.

Av arbetsgruppens expertmedlemmar, Maataloustuottajien keskusliitto och Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund, ville få strängare krav och påföljder i lagen än vad det hade föreslagits. Livsmedelsindustriförbundet och Päivittäistavarakauppa ry ville fortsätta med självreglering och motsatte sig lagen. Matkailu- ja ravitsemuspalvelut MaRa ansåg också att lagen inte behövs.*

Bakom arbetsgruppens uppdrag var producenternas svaga marknadsställning, vilket kommit fram i utredningarna i hemlandet och på EU-nivå. Även riksdagen förutsatte i sitt ställningstagande till redogörelsen om livsmedelspolitik Mat2030 våren 2017 att en fungerande livsmedelsmarknad med lika konkurrensvillkor ska främjas, vid behov genom lagstiftningsåtgärder.

Ytterligare information:

Minna-Mari Kaila, avdelningschef, tfn 040 775 6060, minna-mari.kaila(at)mmm.fi

*Pressmeddelandet har preciserats 1.2.2018 i fråga om medlemmarnas avvikande uppfattningar.