Fastighetssystemet och lantmäteriförrättningar

Genom lantmäteriförrättningar och beslut om fastighetsinskrivning upprätthålls fastighetsregistret och lagfarts- och inteckningsregistret.

Fastighetssystemet

Fastighetssystemet består av karta, fastighetsregister och fastighetsbok. Kartan anger fastigheternas gränser och ägornas läge. I fastighetsregistret antecknas fastigheterna och förändringar som gäller dem. Fastighetsboken grundar sig på fastighetsregistret och innehåller för sin del en förteckning över de rättigheter som hör ihop med fastigheterna.

I Finland är det jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som ser till att fastighetsregistret upprätthålls i fråga om de områden som staten ansvarar för. Fastighetsregisteruppgifter framställs av Lantmäteriverket samt kommuner som upprätthåller fastighetsregistret i fråga om deras detaljplaneområden. Uppgifterna i fastighetsregisterkartan ingår i fastighetsregistrets uppgifter. Fastighetsregistret är riksomfattande.

I lagfarts- och inteckningsregistret registreras rättigheter och begränsningar som gäller fastigheten för att trygga rättsinnehavarnas rättigheter och utomståendes intressen. Fastighetsinskrivningarna, dvs. lagfarter, inteckningar och inskrivningar av särskilda rättigheter, behandlas vid Lantmäteriverket.

Fastighetsdatasystemet är ett av samhällets basregister. Genom fastighetsdatasystemet fås uppgifter från fastighetsregistret samt lagfarts- och inteckningsregistret.

Lantmäteriförrättningar

Genom lantmäteriförrättningar upprätthålls fastighetssystemet när fastighetsindelningen ändras, utvecklas eller klarläggs. Lantmäteriförrättningar är till exempel styckning, klyvning, fastighetsbestämning, nyskifte, vägförrättningar och inlösen.

När det gäller de områden som staten ansvarar för anhålls det om lantmäteriförrättning hos Lantmäteriverket.  På detaljplaneområden särskilt i större städer och kommuner sköter städernas mätningsavdelningar förrättningarna.

Utveckling av fastighetsanvändningen

Möjligheterna att använda fastigheter förbättras genom ägoregleringar. Ägoregleringarna effektiviserar jord- och skogsbruket, förbättrar trafiksäkerheten, minskar klimatutsläppen och främjar inrättandet av naturskyddsområden. Genom nyskiften effektiviserar man bedrivandet av jord- och skogsbruket genom att utveckla fastighetsstrukturen, då produktionskostnaderna minskar. Genom ägoregleringsprojekt minskar man de skador som projekt som riktas på fastigheter, såsom allmänna vägar och olika skyddsprojekt, orsakar för användningen av fastigheter.

Ägobyten bygger i allmänhet på en överenskommelse mellan markägarna. Andra former av regleringar är t.ex. inlösen av områden och överföring till fastigheter, bildande av samfälld skog, reglering av byggnadsmark samt olika regleringar som avser samfällda områden och servitut samt regleringar av vattenägor.