Färdplan för att stryka belastningen från jordbruket i Skärgårdshavet från listan över Östersjöns värsta belastningskällor

Den nya färdplanen innehåller de viktigaste åtgärderna för att stryka belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets område från listan över Östersjöns värsta belastningskällor senast 2027.

Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland samt jord- och skogsbruksministeriet

Regeringen beslutade om Skärgårdshavsprogrammet vid sin halvtidsöversyn 2021. Programmets första målsättning var att utarbeta en färdplan med kostnadseffektiva och konkreta åtgärder för att minska belastningen i Skärgårdshavet. Belastningen från jordbruket i Skärgårdshavet är Finlands enda objekt på listan över Östersjöns värsta belastningskällor (hot spot-listan) som upprätthålls av Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM). 

Färdplanen innehåller tio åtgärder. De effektivaste sätten att minska näringsbelastningen från jordbruket är att

• förbättra dikningen av åkrar och markens växtförhållanden

• öka användningen av jordförbättringsmedel (gips, strukturkalk, träfibrer),

• främja transporten av gödsel bort från området och

• öka växttäcket på åkrarna.

Genom åtgärderna i färdplanen kan man minska näringsbelastningen i Skärgårdshavet med upp till 100 000–150 000 kg per år. Genomförandet av åtgärderna kostar minst 18 miljoner euro per år, vilket innebär att kostnaderna uppgår till sammanlagt cirka 100 miljoner euro fram till 2027. Åtgärderna ska delvis finansieras med nationella medel, till exempel ur programmet för effektiviserat vattenskydd, och med EU:s finansieringsprogram.

Många av de åtgärder som föreslås i färdplanen baserar sig på frivillighet bland jordbrukarna och de föreningar som är verksamma i området. Deras aktivitet när det gäller att ansöka om finansiering är därför avgörande.

"Skärgårdshavets tillstånd är utmanande, men inte hopplöst. Färdplanen är ett viktigt steg på vägen mot att förbättra havets tillstånd. Nu har de centrala aktörerna ett gemensamt mål och konkreta åtgärder som överenskommits i färdplanen”, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

"Fördelarna med att förbättra havets tillstånd är flerfalt större än kostnaderna. Ett gott tillstånd i Skärgårdshavet främjar områdets livskraft, ökar rekreationsmöjligheterna och tryggar naturens mångfald", säger minister Ohisalo.

"När vi förbättrar Skärgårdshavets tillstånd är det viktigt att vi samtidigt sörjer för jordbrukets ekonomiska hållbarhet. Det är i det praktiska arbetet på gårdarna som den konkreta minskningen av belastningen görs. Jag anser att det är viktigt att vi kan stödja jordbrukarnas effektiva åtgärder för att förbättra åkrarnas växtförhållanden och minska näringsbelastningen i Östersjön”, konstaterar jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen.

Färdplanen för Skärgårdshavet utarbetades i samarbete mellan miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducentrer MTK.

Ytterligare information:

Miljöministeriet:
Antton Keto, programchef
antton.keto@gov.fi
tfn 0295 250148

Jord- och skogsbruksministeriet:
Sanna Tikander, specialsakkunnig
sanna.tikander@gov.fi
tfn 0295 162178

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland:
Elina Laurila, projektchef
elina.laurila@ely-keskus.fi
tfn 050 312 8577