Arbetsgruppen för rennäringens framtid ger i sin slutrapport förslag på hur rennäringens livskraft kan stödjas

Renskötseln är en viktig del av den samiska och den nordfinska kulturen och en betydelsefull näring. Den 1 november 2021 tillsatte jord- och skogsbruksministeriet en arbetsgrupp för rennäringens framtid, som hade till uppgift att bereda verksamhetsmodeller för renbeteslagsspecifika skötsel- och nyttjandeplaner för renbetesmarkerna och bedöma övriga utvecklingsbehov inom rennäringen. Arbetsgruppens förslag har sammanställts i en slutrapport som publicerades den 28 februari 2023.

Rennäringen har stött på nya utmaningar i och med klimatkrisen, covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den påföljande prisstegringen. Samtidigt har rennäringen fått en alldeles ny betydelse med tanke på försörjningsberedskapen. 

-    Renskötseln är ett fint finländskt arv och en näring som det är viktigt att värna om. Arbetsgruppen har utfört ett mycket gott arbete med att identifiera åtgärder för att trygga rennäringen och nå sin vision – ”trots utmaningar är renskötseln även i fortsättningen en lönsam, hållbar och kulturellt betydelsefull näring”. Jag vill rikta ett stort tack till alla medlemmar i arbetsgruppen! säger jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen. 

Tillräckliga betesmarker som sköts på ett hållbart sätt samt renar och renskötare som mår bra är centrala faktorer för en välmående rennäring. I arbetsgruppens rapport vill man stödja renskötselns livskraft genom att identifiera åtgärder som tryggar ett bättre tillstånd för livsmiljöerna och tillräckliga betesmarker för näringen. Ett mål är också att minska konflikterna mellan renbetet och övrig markanvändning. 

Stärkande av en hållbar användning av betesmarkerna samt rekommendationer som stöder renskötseln

Tillräckliga, ostörda och mångsidiga betesmarker är centrala för rennäringen. Syftet med de skötsel- och nyttjandeplaner som arbetsgruppen föreslår är att säkerställa en hållbar användning av renbetesmarkerna och optimera renbetet på ett sätt som främjar och tryggar den biologiska mångfalden. 

-    Bland renskötarna har det alltid ansetts vara viktigt att tillräckliga renbetesmarker bevaras för kommande generationer. Genom skötsel- och nyttjandeplanerna för renbetesmarkerna visar renbeteslagen och renskötarna att de tar sitt ansvar för en hållbar användning av betesmarkerna. Enligt arbetsgruppen bör man också i övrig markanvändning trygga verksamhets- och utvecklingsförutsättningarna för renskötseln och hitta metoder för att återställa betesmarker, konstaterar Mika Kavakka, ordförande för Renbeteslagsföreningen. 

Alternativa åtgärder som ingår i planerna är förbättring av lavbetesmarkernas tillstånd, utveckling av betesrotationen, sammanslagning och utveckling av samarbetet mellan renbeteslag och renskötsellag samt åtgärder för att begränsa antalet livrenar som hålls över vintern genom tidig slakt och genom att hålla antalet livrenar under det största tillåtna antalet. Arbetsgruppen föreslår att skötsel- och nyttjandeplanerna ska bli förpliktande efter pilotförsök som genomförs 2023–2024.

Arbetsgruppen lägger dessutom fram förslag som den bedömer har positiva konsekvenser för renskötselns framtid. I syfte att utveckla förhandlingsstyrkan anser arbetsgruppen att kontraktsproduktion av renkött och bildande av en producentorganisation för rennäringen bör utredas. En producentorganisation skulle stärka näringsidkarnas förhandlingsposition på marknaden och bidra till en mer planmässig och effektiv produktion. För att stärka de kulturella betydelserna rekommenderas forskning och analys av hur de nuvarande stödinstrumenten bidrar till att hålla samernas traditionella produktionssystem livskraftiga. 

-    I arbetsgruppen har jag talat för rennäringens lönsamhet och den samiska renskötseln. Jag är nöjd över att arbetsgruppen rekommenderar att samernas traditionella produktionsmetoder upprätthålls och stärks, berättar Sametingets representant Asko Länsman.

För att skydda fjällnaturen föreslår arbetsgruppen en stiftelse för bredare diskussion om frågor som gäller renbetesmarkernas skick och bevarandet av fjällnaturen. 

-    Fjällnaturen förändras allra snabbast, och nästan 40 procent av de arter som lever i fjällmiljö är redan hotade. Om skyddet av fjällnaturen inte effektiviseras nu, kommer många fjällarter att försvinna under de närmaste årtiondena. Det ligger också i rennäringens intresse att stärka den biologiska mångfalden, eftersom renarna är beroende av den näring som finns på fjällen. Därför föreslår arbetsgruppen att det inrättas en stiftelse för renarna och fjällnaturen, konstaterar Riku Lumiaro från Finlands naturskyddsförbund.

Läs mer om arbetsgruppens förslag i slutrapporten (på finska) 

Arbetsgruppen för rennäringens framtid

Arbetsgruppen för rennäringens framtid hade till uppgift att bereda en verksamhetsmodell för skötsel- och nyttjandeplaner för renbeteslagens betesmarker i syfte att säkerställa att renbetesmarkerna kan användas på ett hållbart sätt med det fastställda högsta antalet renar. I enlighet med regeringsprogrammet för Sanna Marins regering hade arbetsgruppen dessutom till uppgift att bedöma övriga utvecklingsbehov inom rennäringen. 

Arbetsgruppens mandatperiod var 1.11.2021–28.2.2023. I arbetsgruppen ingick representanter för jord- och skogsbruksministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, Naturresursinstitutet, Renbeteslagsföreningen, MTK Pohjois-Suomi, Finlands naturskyddsförbund, sametinget, Forststyrelsen, Lapplands universitet och Regionförvaltningsverket i Lappland. Arbetsgruppen hörde dessutom renvärdar från centrala renskötselområden samt andra experter på olika områden. 

Kontaktpersoner för mer information

• Jord- och skogsbruksministeriet: Tapani Sirviö, konsultativ tjänsteman, 050 431 6077, tapani.sirvio(snabel a)gov.fi
• Renbeteslagsföreningen: Mika Kavakka, 0400 211 861, mika.kavakka(snabel a)paliskunnat.fi
• Sametinget: Asko Länsman, 0400 385 898, asko(snabel a)lumiporo.fi
• Finlands naturskyddsförbund: Riku Lumiaro, 050 585 9857, riku.lumiaro(snabel a)syke.fi