Genomförandeplan: Internationaliseringen av livsmedelssystemet är en stark tillväxtberättelse som bygger på samarbete vahva kasvutarina
Den 2 december offentliggjordes en genomförandeplan för internationaliseringen av det finländska livsmedelssystemet. Den hade beställts av diskussionsforumet Gemensamt matbord. Planen bygger i hög grad på att samarbetet, utbildningen och matkulturen stärks.
Att främja livsmedelsexporten är en av de sex kärnuppgifter som forumet Gemensamt matbord har. I en utredning om tredubbling av livsmedelsexporten som publicerades i mars 2022 identifierades 21 åtgärder genom vilka det målet kan uppnås. Gemensamt matbord gav utredaren Anne Berner det fortsatta uppdraget att sammanställa internationaliseringsåtgärderna till en åtgärdsplan.
Berner grupperar åtgärderna i fyra helheter:
- Stärka matkulturen
- Inrätta ett matcampus
- Lyfta samarbetet till en ny nivå
- Främja export av alkoholdrycker
Enligt planen ska den finländska matkulturen stärkas genom att man gör den inhemska maten till ett intressant tema som det sätts fokus på i restauranger, vid evenemang, i handeln och i tjänsteverksamhet. Det kommer att attrahera innovationer, personal och turister.
- Arbetet med att stärka matkulturen kan ske i samarbete mellan handeln, restauranger, köksmästare, livsmedelsindustrin, den offentliga sektorn, ett matcampus och intresseorganisationer. För att exporten ska tredubblas krävs trovärdighet och stolthet över den egna maten och den finländska matkulturen, säger Berner.
Det behöver satsas på kompetens och innovation för att man ska kunna säkerställa framtida framgång. Berner föreslår att det bildas ett matcampus för att inspirera nya slags experter inom livsmedelsbranschen. För exporten behövs det insikt i hur mat produceras och konsumeras samt kunskaper om kultur och identitet.
Ett nytt magisterprogram för internationell gastronomi vid Helsingfors universitet föreslås bli en del av matcampuset. Programmet skulle utbilda experter som på ett övergripande sätt förstår hur livsmedelssystemet fungerar och som är specialiserade på Finlands livsmedelsexport.
Det föreslås att samarbetet inom livsmedelssystemet ska stärkas genom tre huvudåtgärder. Den första åtgärden är att det för livsmedelsindustrins företag bildas en undergrupp till teknologiindustrins tillväxtgrupp. Det möjliggör ett systematiskt utbyte av erfarenheter både inom branschen och över branschgränserna. Den andra åtgärden är att det i Finland inrättas en livsmedelsarena med syftet att främja samarbete inom innovation och produktutveckling, insamling och användning av data, konsument- och marknadsundersökningar, akademiskt samarbete, utbildning av yrkeskunniga och stärkande av deras samhälleliga status samt att höja branschens anseende, synlighet och inflytande vid beslutsfattande. Den tredje åtgärden är att samarbetet med Sverige intensifieras. I Sverige finns livsmedelsarenan Sweden Food Arena, som har uttryckt vilja att samarbeta och stödja uppbyggnaden av en finländsk livsmedelsarena och dess verksamhet.
- En nyckel till tillväxt är att öka företagens internationella samarbete i fråga om kompetens och innovationer, konstaterar Berner.
Alkoholdrycker är redan nu en av det finländska jordbrukets viktigaste exportprodukter, men försäljningen utomlands kan utökas ytterligare.
- Tillväxt blir möjlig om marknadsföring utomlands tillåts, gårdarna kan sälja sina produkter direkt och alkohollagstiftning bereds vid arbets- och näringsministeriet, säger Berner.
Genomförandeplanen innehåller inga numeriska mål än. Avsikten är att de ska sättas i samband med att livsmedelsarenan bildas.
- Genom samarbete och gemensamma mål kan vi öppna den internationella marknaden för finländsk mat och tredubbla vår livsmedelsexport, säger Reijo Karhinen, ordförande för diskussionsforumet Gemensamt matbord.
- Nu har vi vår chans. Det syns redan hur klimatförändringarna inverkar på den globala arbetsfördelningen i livsmedelssystemet. Finland som ett nordligt land med mycket vattenresurser får en starkare roll. Vi får nya möjligheter och till och med skyldigheter inom matproduktionen och exporten av livsmedel, fortsätter Karhinen.
Han påminner om att alla vi finländare kan delta i diskussionen om mat och matkultur. Den utgör en grund som också livsmedelsexporten bygger på, och var och en kan främja en konstruktiv diskussion om matkulturen.
Genomförandeplanen (pdf) på finska
Den utredning om livsmedelsexport som publicerades den 15 mars (pdf) på finska
Mer information:
Ordförande: Reijo Karhinen, rt.karhinen(at)gmail.com
Förfrågningar om intervjuer: Taina Saahko, kommunikationsexpert, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 050 535 6646, taina.saahko(at)gov.fi
Webbsida: mmm.fi/yhteinen-ruokapoyta
Arbetet i diskussionsforumet Gemensamt matbord baserar sig på regeringsprogrammet. Målet är att höja uppskattningen av den finländska maten och matkulturen och ge den finländska maten en tydligare profil både i Finland och utomlands samt att bevaka hela kedjans gemensamma intressen. Ett ytterligare mål är att identifiera det nuvarande livsmedelssystemets smärtpunkter, och dra upp riktlinjer för en mer balanserad verksamhet för att alla parter ska ha möjlighet att klara sig och nå framgång. Diskussionsforumet har tillsatts för denna regeringsperiod.
