Kol-europrogrammet fastställer åtgärder för att nå målet för minskning av utsläpp från jordbruket

Jordbrukarna bör i förhållande till tidigare verksamhetssätt ha en tydlig möjlighet att uppnå bättre produktivitet och ekonomiskt resultat och samtidigt minska utsläppen för att målet att minska utsläppen från jordbruket med 29 procent ska kunna nås, konstateras i kol-europrogrammet för livsmedelsproduktionen (Hero). Målet för programmet, som utarbetats av Naturresursinstitutet, var att fastställa hur regeringens mål för minskning av utsläppen från jordbruket till 2035 kan nås utan att gårdarnas ekonomi och livsmedelstryggheten försämras.

I kol-europrogrammet för livsmedelsproduktionen har åtgärderna för begränsning och anpassning till klimatförändringarna sammanställts till en helhet där det beskrivs mer ingående hur man kan minska utsläppen till 2035. På årsnivå är avsikten att minska utsläppen med 4,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, och i målet ingår utsläpp från jordbruket inom ansvarsfördelnings- och markanvändningssektorn, inklusive jordbrukets energianvändning. År 2019 uppgick de totala utsläppen från jordbruket till cirka 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter

– De ekonomiska aspekterna kan inte glömmas bort i jordbrukets klimatarbete. Naturresursinstitutet har utfört viktigt arbete när det utrett hur utsläppsminskningarna kan genomföras så att gårdarnas klimatåtgärder är till nytta också för gårdarnas ekonomiska utveckling eller åtminstone inte är till nackdel för den. När vi ser till att gårdarna klarar sig ekonomiskt, ser vi samtidigt till att näringarna har en framtid och att vår försörjningsberedskap och livsmedelstrygghet är säkrade, säger jord - och skogsbruksminister Jari Leppä.

Forskningsprofessor Heikki Lehtonen från Naturresursinstitutet svarade för utarbetandet av Hero-programmet. Arbetet gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet. Vid utarbetandet av Hero-programmet användes som underlag bland annat de scenarier som utarbetats som grund för producentorganisationernas klimatfärdplan för jordbruket och klimatplanenen på medellång sikt samt forskningsresultat som publicerats under de senaste åren.

Centrala åtgärder som föreslås i programmet är bland annat att förbättra kolinlagringen i mineraljordar, effektivisera kvävegödslingen och använda foder som minskar metanutsläppen från nötkreatur. Utsläppen från jordbruket minskar också i takt med att det används mer förnybar energi och antalet nötkreatur så småningom minskar. Utsläppen från torvjordar strävar man efter att minska genom att i tillämpliga delar styra odlingen av torvjordar till odling av våtmarksväxter som stöder jordbruket, energiproduktionen eller ger upphov till mervärdesprodukter, genom att flytta odlingen av ettåriga spannmålsväxter från torvjordar till mineraljordar och genom att lämpliga objekt görs om till våtmarker eller beskogas och tas ur jordbruksproduktion.

För att klimatåtgärderna ska få genomslag förutsätts förutom att den politiska styrningen effektiviseras även att livsmedels- och foderindustrin medverkar och att de klimatprogram som utarbetats genomförs uthålligt på lång sikt.

– Det är tydligt att frågan om utsläppsminskning inte kan lösas genom en finjustering av den befintliga styrningen och det nuvarande stödsystemet. Ur jordbrukarens synvinkel bör konstellationen vara sådan att den sporrar till både produktivitet och hänsyn till miljövärdena. Växtskyddet och diversifiering av odlingen genom ökad odling av balj- och oljeväxter med hjälp av bästa praxis och precisionsodling är viktiga för gårdarnas ekonomi, livsmedelstryggheten och klimatmålen. Framstegen bör dessutom kunna verifieras i inventeringen av växthusgaser och i hållbarhetsutvärderingar, säger Lehtonen.

Lehtonen lyfter fram gårdsspecifika skördemål och mätning av skördarna som centrala åtgärder för att förbättra gårdarnas lönsamhet och produktionens hållbarhet. Dessutom behövs starka värdekedjor och produkter som gör att användning av hållbara produktionssätt belönas.

Hero-programmet innehåller också en bedömning av de totala kostnaderna för åtgärderna. De totala kostnaderna beräknas stiga gradvis från inledningsvis 70 miljoner euro per år till 100–200 miljoner per år 2035. För att täcka kostnaderna för jordbrukets klimatåtgärder behövs det både pengar från marknaden och offentliga medel. Enligt Lehtonens bedömning innebär det att det behövs nya medel, nya satsningar och delvis omdirigering av nuvarande resurser.

Åtgärderna i kol-europrogrammet har beaktats också när åtgärderna i utkastet till klimatplan för markanvändningssektorn utarbetades. Klimatplanen för markanvändningssektorn, som sändes på remiss på skärtorsdagen, stöder till betydande delar genomförandet av målet för minskning av utsläppen från jordbruket.

 Hero-programmet (PDF på finska)

Utkast till klimatplan för markanvändningssektorn på remiss (pressmeddelande 14.4.2022)

Mer information:

Heikki Lehtonen, forskningsprofessor, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 316, fornamn.efternamn@luke.fi

Anna Salminen, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 050 358 8793, fornamn.efternamn@gov.fi