Våtmarksodling ger nya möjligheter för klimatsmart odling av torvåkrar – forskningsbaserad kunskap bidrar till att skapa värdekedjor
Trots att endast ungefär tio procent av Finlands åkerareal består av torvåkrar står de för cirka 60 procent av hela jordbrukets klimatutsläpp. Därför försöker jord- och skogsbruksministeriets åtgärdsprogram Fånga kolet febrilt komma fram till lösningar som gör det möjligt att odla torvåkrar klimatsmart i framtiden.
Trots att endast ungefär tio procent av Finlands åkerareal består av torvåkrar står de för cirka 60 procent av hela jordbrukets klimatutsläpp. Därför försöker jord- och skogsbruksministeriets åtgärdsprogram Fånga kolet febrilt komma fram till lösningar som gör det möjligt att odla torvåkrar klimatsmart i framtiden.
Att odla fleråriga vallar är den enklaste klimatåtgärden på torvåkrar, vilket minskar utsläppen jämfört med odling av ettåriga grödor. Att höja grundvattenytan på torvåkrar är enligt undersökningar ett av de effektivaste sätten att påverka klimatutsläppen från jordbruksmark.
- Till exempel när vi odlar vall och höjer grundvattenytan från 60 till 30 cm minskar vi klimatutsläppen med hälften, men skapar samtidigt utmaningar för odlingen, säger Marja-Liisa Tapio-Biström, konsultativ tjänsteman på jord- och skogsbruksministeriet.
De utsläpp av växthusgaser som följer av att torven bryts ned fortsätter dock så länge som torven ligger ovanför grundvattenytan och kommer i kontakt med luftens syre. Att höja vattenytan på en torvåker så mycket att den omvandlas till en våtmark ger de största klimatfördelarna. Men då måste man odla våtmarksväxter, till exempel rörflen, vide och kaveldun, i stället för de vanliga odlingsgrödorna.
I någon mån används dessa växter redan till exempel som växtunderlag i växthus, som strö för boskap och biomassa i förbränningspannor. Än så länge finns det dock inte någon ordentlig marknad. I jordbrukets stödsystem finns inte heller tydliga incitament för våtmarksodling. För att våtmarksodling verkligen ska komma igång i Finland måste hela värdekedjan vara i skick och fungera.
- När vi talar om våtmarksodling står vi inför något nytt, men samtidigt är vi inne på kärnfrågan. Just nu gör vi försök och undersöker saken vidare. Det är ännu inte ändamålsenligt att i någon större skala kräva våtmarksodling på ställen där största delen av åkerarealen består av torvåkrar, säger Tapio-Biström.
Ett av de projekt som fått finansiering från programmet Fånga kolet är Naturresursinstitutets projekt “Kosteikkoviljelyllä ilmastollisesti kestävä ratkaisu kasvualustatuotantoon” (En klimatsäker lösning för växtunderlagsproduktion med våtmarksodling). Projektet handlar om odling av rörflen på jordbrukaren Rauno Haapalas våtmarksåker i Siikajoki. De övriga projektdeltagarna är Finlands miljöcentral och företaget Kiteen Mato ja Multa Oy som har utvecklat sätt att förädla rörflen och bladvass till växtunderlag och ersätta växttorv i växthus.
- Det här är den första undersökningen om våtmarksodling i Finland i åkerskala. Tidigare har vi använt bara försöksrutor. Vi ska kartlägga flaskhalsar i produktionen av växtunderlag från jord till växthus och självklart mäta växthusgasutsläppen och dokumentera klimatpåverkan, säger Tuula Larmola, specialforskare vid Naturresursinstitutet.
Inom en nära framtid förväntas efterfrågan på torversättande växtunderlag öka även i Finland eftersom det har varit särskilt lönsamt att ta upp växttorv i samband med att man bärgat energitorv. När produktionen av energitorv avvecklas, torde också växtunderlagsmarknaden få fart under vingarna och efterfrågan på klimatsäkrare alternativ öka. Försöken med att odla växthustomat på växtunderlag bestående av rörflen och bladvass har redan gett uppmuntrande resultat. Odling på detta växtunderlag har gett lika stora skördar som odling på torvbaserade eller stenullbaserade underlag.
- På det hela taget befinner vi oss precis i början av arbetet så att vi har behov av alla typer av verifierade data. Alla torvåkrar i Finland lämpar sig inte för våtmarksodling till exempel på grund av lutning eller tunt torvskikt. Likaså kan våtmarksodling kräva nya typer av maskiner. Utöver konsekvenserna för klimatet kartlägger vi nu alla dessa kostnadsfaktorer och ekonomiska förutsättningar i produktionskedjan, säger Larmola.
Klimatsäkert jordbruk på torvmarker togs också upp på webbseminariet 14.10, där presentationer av tio projekt med fokus på stenkolet hördes. Du kan bekanta dig med presentationerna under denna länk.
Målet med klimatåtgärdsprogrammet som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet är att förbättra kompetensen och kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorns klimatarbete samt att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra instanser som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt.
Mer om klimatplanen: mmm.fi/maankäyttösektorin-ilmastosuunnitelma
Ytterligare information:
Marja-Liisa Tapio-Biström, konsultativ tjänsteman
jord- och skogsbruksministeriet
0295162400
marja-liisa.tapio-bistrom@gov.fi
Tuula Larmola
specialforskare
Naturresursinstitutet
0295 322 324
tuula.larmola@luke.fi
