Var femte svingård lägger ner verksamheten i år - det kan bli brist på inhemsk julskinka

Jord- och skogsbruksministeriet 5.12.2018 7.00
Nyhet
Var femte svingård lägger ner verksamheten i år - det kan bli brist på inhemsk julskinka

Den olönsamma verksamheten gör att grisproducenterna kör in i en återvändsgränd. I år är det första gången som vi producerar mindre griskött än vad vi äter. Att antalet svingårdar minskar påverkar också den kommande festsäsongen: inhemsk julskinka kan snart vara en sällan sedd delikatess på julbordet.

Jukka Eeva som äger Kankarin tila i Somero säljer omkring 3 000 slaktsvin per år. Eeva som köpte gården år 2010 berättar att för tillfället ger ett slaktsvin honom förlust på ca tre euro.

”Nästan varje gård överväger just nu om det finns något vettigt skäl att fortsätta. Det går att hantera ett svårt läge tillfälligt, men om det fortsätter länge är det enda alternativet att man byter bransch”, säger Eeva.

Grisföretagare slår nu igen sina dörrar i en svindlande takt: i fjol minskade antalet svingårdar med 13 procent jämfört med år 2016. År 2018 väntas ytterligare en minskning på 10-13 procent jämfört med i fjol. Om det här realiseras, har vi efter år 2018 bara under tusen svingårdar.

”Grisproducenternas ekonomiska förutsättningar har redan i många års tid varit verkligen utmanande.  Antalet gårdar som lagt ner verksamheten är väldigt stort: var tionde svingård stänger dörrarna i år”, säger ordföranden för Suomen Sikayrittäjät ry Ari Berg.

Finansiärer försiktiga, minskad produktion påverkar också exporten

Berg berättar att det skett en historisk vändning i år: vi producerar nu mindre griskött än vad vi konsumerar.

”I fjol producerades det 182 miljoner kg griskött i Finland. Nu förväntas det att mängden sjunker ner till 170 miljoner kg eller till och med under det”, säger Berg.

Den svaga lönsamheten syns också i att producenterna har gammal utrustning och gamla byggnader.

”De har inte gjort några nyinvesteringar eftersom de saknar kapital”, säger Berg.

Osäkerheten återspeglas också på finansiärerna som blivit försiktigare.

Minskad produktion har också effekter på grisköttsexporten.

”När produktionen går ner radikalt, minskar också exporten eftersom då behöver vi mer kött i hemlandet”, säger Berg.

Hur går det för inhemsk julskinka?

Vi konsumerar stora mängder julskinka, det vill säga omkring sju miljoner kg per år. Enligt branschföreningen Lihatiedotus var störta delen av de julskinkor som konsumenterna köpte i fjol inhemska. Andelen utländska julskinkor var något under sex procent.

Nu finns det emellertid risk för att tillgången på inhemsk julskinka blir sämre. När antalet gårdar minskar, minskar också grisuppfödningen betydligt. Inför jul är antalet svin som föds upp konstant, och det höjs inte.

”Slaktmängder kan lite justeras, men det är marginellt”, säger Berg.

Läget med julskinkor kan eskalera i synnerhet nästa jul om nedläggningen av svingårdar fortsätter i samma takt.

”Då är det kanske sannolikt att alla inte får inhemsk skinka och att priserna stiger.”

Berg råder alla som vill ha en inhemsk julskinka att var ute i särskild god tid i år.

”Det lönar sig att förbereda sig på situationen och beställa en julskinka så fort som möjligt”, säger Berg.

FAKTA: Våra grisar har en knorr

  • Våra grisar är friska och vi har inte några allvarliga grissjukdomar i Finland såsom i många andra länder. Användningen av läkemedel till djur ligger också på mycket låg nivå.
  • Våra grisar har rum att röra på sig: kravet på utrymme ligger över EU-lagstiftningens nivå.
  • Vi klipper inte grisarnas svansar såsom sker i flera andra EU-länder. Svansen signalerar hur djuret mår: om grisen är glad, har den knorr på svansen. När man tittar på svansen, ser man direkt hur grisen mår. Grisen kan ha insjuknat eller så förekommer det störande beteende i boxen som kan orsaka stress. 
  • Hälsan och välbefinnandet hos våra grisar följs upp med systemet Sikava som är svingårdarnas eget hälsoklassificeringsregister. Med hjälp av detta hälsovårdssystem följer man upp bland annat svingårdarnas sjukdomsläge, grisarnas välbefinnande och medicinska behandling. Sikava bygger på regelbundna veterinärbesök. Uppgifterna i Sikava används också som forskningsmaterial. Sikava är ett certifierat kvalitetssystem som har en status som Livsmedelssäkerhetsverkets nationella kvalitetssystem. Sikava har använts i Finland redan i 15 års tid.

Källor: grisexpert Kati Kastinen/Pro Agria, MTK grisköttsproduktionen

Ytterligare information:

Ari Berg ordförande Suomen Sikayrittäjät ry, tfn 040 566 7328
ari.berg(at)ariberg.fi

Jukka Eeva verkställande direktör Kankarin Tila Oy, tfn 040 531 0010
jukka.eeva(at)gmail.com

Anna-Leena Miettinen enhetschef jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 033 0812
anna-leena.miettinen(at)mmm.fi

Foton för media: www.mmm.fi/laheltaparempaa/medialle

Jord- och skogsbruksministeriets tvååriga kampanj som handlar om att värdesätta mat ska öka finländarnas medvetenhet om vad matens ursprung betyder: hur producerar vi mat i Finland och vad får vi när vi väljer närproducerat. Kampanjen Bra mat växer nära följer matproduktionen på tio gårdar i olika delar av landet och söker svar på varför vår mat sägs vara världens renaste, ansvarsfullt producerad och spårbar. I kampanjen deltar också Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC. www.bramatvaxernara.fi  #bramatväxernära

Djur och växter Mat och jordbruk