Det produktionskopplade stödet säkerställer livsmedelsindustrins tillgång till inhemsk råvara
Livsmedelsindustrin och hela matbranschen sysselsätter en betydande mängd människor i Finland, cirka 300 000 personer, dvs. cirka 12 procent av den arbetande arbetskraften i Finland. Målet med det produktionskopplade stödet är att upprätthålla ett stadigt utbud av råvaror till den lokala livsmedels- och djurfodersindustrin. För att växtolje- och potatisstärkelseindustrin, industrin som förädlar djurfoder samt slakterier och mejerier ska vara lönsamma är de beroende av råvara som produceras i Finland. Av livsmedel som produceras i Finland är 82 procent inhemska.
De produktionskopplade stödformerna är bidrag för mjölkkor, bidrag för nötkreatur, bidrag för tackor, bidrag för hongetter, bidrag för slaktlamm och slaktkillingar samt bidrag för jordbruksgrödor. Med dessa upprätthålls kons och hongetens mjölkproduktion samt produktion av nötkött. Målet med bidraget för jordbruksgrödor är att upprätthålla produktionen av proteingrödor, råg, stärkelsepotatis och sockerbeta som används som foder och människoföda i Finland. Till proteingrödor räknas i detta fall också oljeväxter som har en hög proteinhalt som kan utnyttjas bl.a. som djurfoder och i foderblandningar. Bidraget för jordbruksgrödor betalas också i Södra Finland till grönsaksodlingar på friland avsedda för människoföda.
Med avvikelse från andra direktstöd är tillämpning av produktionskopplat stöd frivilligt för unionens medlemsländer. Betalning av produktionskopplat stöd har varit och är fortfarande viktigt för vissa viktiga produktionsformer i Finland, för att man har kunnat förhindra att produktionen minskar eller slutar helt. Med hjälp av det produktionskopplade stödet har man kunnat uppmuntra jordbrukarna att fortsätta sin produktion bl.a. i nötboskapsskötseln samt produktionen av stärkelsepotatis. Även vid fårskötsel har man delvis kunnat stoppa minskningen av lokal produktion under de senaste åren tack vare det produktionskopplade EU-stödet.
Vid boskapsskötsel är risken för avslutande särskilt stor i Södra Finland. Det finns ett begränsat antal alternativ att bedriva jordbruksproduktion i Finland på grund av våra ogynnsamma klimatförhållanden. Produktionskopplat stöd riktas i Södra Finland till ko- och hongetsmjölk samt i hela Finland till nöt-, får- och getkött. Vid åkerodling betalas stöd i hela landet till stärkelsepotatis, proteinväxter, råg samt sockerbeta samt i Södra Finland till frilandsgrönsaker. Stödbeloppen varierar för nötkreatur samt får och getter beroende av var gården som ansöker om stöd ligger i. Kartan nedan visar områdesfördelningen för produktionskopplat stöd. Till exempel Södra Finlands yttre skärgård som markerats på kartan med gult hör till området med högsta stödnivå när det gäller bidragen för nötkreatur. Däremot är bidraget för slaktlamm och slaktkillingar eller bidraget för jordbruksgrödor i regel lika stort i hela landet.
Produktionskopplat stöd har även miljöfördelar
Det produktionskopplade stödet har även indirekta effekter på landsbygdens miljö. Djur- och specialväxtproduktionen ger miljöfördelar. I och med produktionsdjur ökar odlingen av fleråriga gräs- och vallväxter och betandet. Den mångsidiga kulturväxtfloran och växtföljden har en positiv inverkan på jordstrukturen samt växternas och insekternas levnadsförhållanden. Detta leder till att erosion och utsköljning av näringsämnen samt ensidig spannmålsodling minskar. Även landsbygdens kulturlandskap bevaras och upplivas samt naturens mångfald ökar.
Läs mer på Livsmedelsverkets sida